"Det har varit lite trevande" : En studie av samverkansprocesser i Region Kronoberg - behov, incitament och institutionella ramverk

Detta är en Master-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning: Den här uppsatsen studerar vilka möjliga vinster som deltagande i regionala planeringsprocesser kan generera. På senare tid har den regionala planeringen i Sverige fått ett uppsving där kommuner och regioner väljer att samverka i informella nätverk. Däremot har ett glapp mellan nivåerna identifierats, varpå samverkan inte fungerat utan problem. Denna studie ämnar därför till att undersöka vilka incitament som ligger till grund för aktörers deltagande i regionala samverkansprocesser men även hur processerna påverkas av sin informella karaktär. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, i form av fallet Region Kronoberg med tillhörande kommuner. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem stycken regionala och kommunala tjänstemän, samt genom dokumentstudier där olika regionala och kommunala dokument har granskats. För att analysera insamlade data har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Ett analytiskt ramverk har satts upp utifrån Nuissl och Heinrichs (2011) fyra kategorier aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har grundat sig på governance och nätverksstyrning. Studien pekar på att globaliseringen är den övergripande anledningen till varför en regional planering behövs. Den regionala nivån ses bli en arena där vissa planeringsfrågor kan lyftas och hanteras. Incitamenten till varför kommunerna och regionen väljer att samverka skiljer sig åt, där kommunerna främst fokuserar på ett resursutbyte för kommunens egna vinning, och där regionernas intresse är att gynna den regionala utvecklingen varpå de har ett större helhetsperspektiv. Regionen är beroende av att samverkan sker samt att kommunerna väljer att agera utifrån regionala strategier för att dessa ska kunna realiseras. Kommuner visar däremot inget beroende av regionen men ser ändock ett intresse i att delta då processen kan generera vinster. Institutionella ramverk har stor påverkan på samverkans- och beslutsprocessen, där det formella ramverket sätter ramarna för samarbetet, medan de informella genererar en arena där roller och regler får växa fram utifrån förhandlingar och behov. I denna informella arena uppstår dock konflikter och det är här det omtalade glappet går att finna. Konflikterna beror på problematiskt ansvarsutkrävande, vaga rollfördelningar, olikartade intressen och bristande gemensam identitet. I det informella ramverket uppstår även en maktkamp mellan kommunerna och regionen, där aktörerna innehar makt i varsin ände av processen. Olika intressen och ansvar påverkar även beslutsprocessen där vissa intressen får prioritet framför andra. Slutligen pekar studien på att det främst är kommunerna som ser vinster med samverkan. Då regionens strategier inte realiseras på kommunal nivå är det inte säkert att regionen upplever lika mycket vinster med samverkan. Regionens begränsade mandat ställs mot kommunernas planmonopol varpå regionen själv inte kan implementera sitt arbete.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)