Sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning

Sammanfattning: Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 22 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. En kritisk granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av två granskningsmallar. Analysarbetet innebar att identifiera huvudfynd och igenkänna likheter och skillnader i textinnehållet som sedan sorterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier som belyste sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning: sjuksköterska-patientrelationer, faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och beslutsfattning samt sjuksköterskans upplevelser och attityder i yrkesrollen. Diskussion: Sjuksköterskor hade en relativt god relation till patienterna. Många sjuksköterskor saknade en adekvat utbildning i triage. Implicit och explicit kunskap utgjorde den största grunden för sjuksköterskans bedömningar vid triagering. Sjuksköterskor upplevde både osäkerhet och tillfredsställelse i sitt arbete med triage och hade både positiv och negativ attityd till patienter som kom in till akutmottagningen. Slutsats: Att få kunskap genom utbildning och erfarenheter ansågs vara de viktigaste komponenterna som utgör en trygg plattform för triagesjuksköterskan på akutmottagning att grunda sig på.