"Och efter det besöket tittade vi på varandra och sa: Nu kör vi" : En studie om rastens syfte och påverkan på elever och lärare i fritidshemmet

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Författare: Calle Grip; [2019]

Nyckelord: Rast; Rastverksamhet; inkludering; trygghet; lärmiljö; skolgård;

Sammanfattning: Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)