Redovisa enligt K3 vs IFRS : Vad gör det för resultatet?

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO); Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Författare: Gustav Olsson; Henrik Persson; [2018]

Nyckelord: IFRS; K3; redovisning; bolagsskatt;

Sammanfattning: Inledning: Inom redovisningsområdet sker en allt större harmonisering mellan nationella och internationella regelverk. Det finns dock vissa områden som de skiljer åt. Immateriella tillgångar både värderas och skrivs av olika beroende på vilket regelverk man tillämpar. Frågan är om skillnaden är så stor att man kan välja det ena regelverket före det andra på grund av just detta. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa vilka praktiska skillnaderna som finns mellan två regelverk vid värdering av immateriella tillgångar. Vi ska även förklara om bolagsskatten kan påverka valet av redovisningsstandard. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Vi har byggt våra egna case för att på ett mer djupgående sätt kunna analysera och visa på skillnader mellan de två olika regelverken. Våra val grundar sig i att vi har behövt fördjupa oss och vara medvetna om att resultatet av studien kan ge andra slutsatser än de vi först trott. Slutsats: Vi har kommit fram till att den mest fördelaktiga redovisningen i hänsyn till bolagsskatten är enligt det svenska regelverket K3. Det garanterar en större negativ resultatpåverkan för företagen, vilket även ger en lägre bolagsskatt. Vi upplever att det finns ekonomiska incitament till att välja en viss redovisningsstandard men vi finner dock inget stöd för att det är något företag använder sig av för att vinna ekonomiska fördelar. Det finns andra faktorer som kan vara mer avgörande vid valet av redovisningsstandard och hur man lägger upp sin skatteplanering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)