I kölvattnet av #metoo - Om förtalsdomarna efter #metoo och hur domstolarna bedömt försvarligheten

Sammanfattning: År 2017 förenades kvinnor över hela världen på sociala medier under hashtagen #metoo. Rörelsen spreds som en löpeld och uppmuntrade kvinnor att bryta tystnaden och tala ut om mäns maktmissbruk och sexuella våld mot kvinnor. Emellertid blev flera av kvinnorna, som offentligt berättade deras historia om sexuella trakasserier och övergrepp, åtalade och dömda för förtal. #Metoo-vågen har således bringat ny uppmärksamhet åt förtalsbestämmelsen. Gällande förtal finns en undantagsregel som medför ansvarsfrihet om uttalandet varit försvarligt. Försvarlighetsbedömningen innebär en avvägning mellan yttrandefrihet och skyddet för rykte och integritet. I lagtexten förtydligas inte vidare vad som menas med ”försvarligt”, varför ett stort tolkningsutrymme lämnas till domstolarna. I ljuset av förtalsbestämmelsens nya uppmärksamhet efter #metoo-vågen är det intressant att undersöka hur domstolar använt tolkningsutrymmet och gjort försvarlighetsbedömningen i praktiken. Arbetet syftar därför till att undersöka hur avvägningen mellan skyddsintressena enligt motiven ska gå till, i jämförelse med hur den i praktiken görs i förtalsmål kopplade till #metoo. Försvarlighetsbedömningen ska bestå av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter när uppgiften lämnades. Hänsyn ska bland annat tas till när, varför och till vem uttalandet gjorts. Omständigheter som ska vara med i avvägningen är exempelvis om den utpekade är en offentlig person, när i tiden uppgifterna hänför sig till och vad syftet bakom uttalandet varit. I jämförelsen av motiven och de utvalda förtalsmålen verkar domstolarna inte ha använt hela det tolkningsutrymme som finns gällande omständigheter som talar till fördel för den tilltalade. Domstolarna beaktar i princip bara omständigheter som talar mot försvarlighet i avvägningen.