Stommen och grundens klimatpåverkan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Författare: Therese Lundin; [2018]

Nyckelord: Miljöbyggnad; miljöcertifiering; klimatpåverkan;

Sammanfattning: Klimatfrågan har under de senaste åren bara blivit mer och mer aktuell, jorden värms upp och resurserna minskar. Det ställs numera krav på många områden att minska utsläpp och slöseri med resurser. Byggbranschen står för en hel del utsläpp, vilket de är medvetna om och nya krav och lagar för att reglera klimatpåverkan är på väg att införas. Byggprocessen som förut inte har betraktats särskilt mycket med avseende på klimatpåverkan börjar nu synas mer noggrant. Processen står i dagsläget för en stor del av byggnadens totala klimatpåverkan och materialen är i sin tur en stor del av byggprocessens utsläpp. Miljöbyggnad som är det mest använda miljöcertifieringssystemet för byggnader i Sverige har under senaste året kommit ut med en version; Miljöbyggnad 3.0. I denna version har en ny indikator införts där stommen och grundens klimatpåverkan skall redovisas. I detta examensarbete har en utvärdering av stommen och grundens klimatpåverkan genomförts med hjälp av denna nya indikator i Miljöbyggnad. Underlag har även hämtats in genom en litteraturstudie. Beräkningar har genomförts på ett exempelhus, en enplansvilla på 123 m2 med trästomme och platta på mark. För att genomföra beräkningarna har materialmängder tagits fram och sedan omvandlats så att alla material kunnat anges i kilo. För flera material blev det nödvändigt att ta fram densitet, detta gjorde att densiteten fick uppskattas för två material: isolering och betong. Tre stycken beräkningar genomfördes därför med uppskattade värden för densitet och därefter gjordes en fjärde beräkning med uppgifter från produktspecifika EPD:er. Resultaten visar att betongen står för den största procentuella klimatpåverkan för beräkningarna, och att det därmed är betongen som det blir viktigast att kunna redovisa uppgifter för. Det visar sig också att densiteten för betongen får en stor betydelse för slutresultatet då betongen har den absolut största volymen och massan. Av de uppskattningsvärdena som användes för densitet så var det medelvärdena som hamnade närmast de produktspecifika värdena. Studien visar att det är väl värt att belysa den klimatpåverkan som stom- och grundmaterialen står för. Skulle den klimatpåverkan som dessa material står för kunna minskas vore det ett bra steg framåt. Det pågår i dagsläget många projekt från olika industrier med att förbättra dessa material ur klimatsynpunkt och det är även på väg att införas en ny lag om klimatdeklaration av byggnader. Studien lyckas inte visa på att något material är bättre eller sämre än de andra, alla materialen har olika fördelar och nackdelar och alla behövs. Den slutsatsen som dras är i stället att mycket kan vinnas genom att bli tvungen att redovisa data, då detta kan sporra tillverkare att förbättra sina produkter ur klimatsynpunkt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)