Från könsmakt till kvinnokontroll- en jämförelse mellan 1859 års reglementeringssystem och lag 1998: 408 om förbud mot köp av sexuella tjänster

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Hanna Hallberg; [2007]

Nyckelord: Rättshistoria; Law and Political Science;

Sammanfattning: Genom införandet av Lag 1998: 404 om förbud mot köp av sexuella tjänster fick Sverige en unik ställning, både internationellt och historiskt, vad gäller lagstiftning på prostitutionens område. Prostitution som fenomen anses inte önskvärt i Sverige och den som betalar för en tillfällig sexuell förbindelse begår ett brott. Brottet är även straffbart på försöksstadiet. Offret för brottet är samhället och den prostituerade. Under 1800- talet och början av 1900- talet var situationen en annan. Prostitutionen i sig var inte ansedd som skadlig utan tvärtom nödvändig. Däremot kunde prostitutionen medföra negativa konsekvenser. Könssjukdomar var en sådan negativ konsekvens och det var på grund av könssjukdomarnas ökade spridning som 1859 års prostitutionsreglemente infördes. Eftersom de prostituerade bedömdes vara smittans enda källa sågs de inte som offer utan istället som ansvariga och det var därför de och inte deras kunder som var föremål för reglementets föreskrifter. Syftet med denna uppsats är att jämföra å ena sidan de svenska kommunala föreskrifter som infördes 1859 och avskaffades 1918 och enligt vilka de prostituerade ansågs vara könssjukdomarnas enda smittokälla och därför strikt kontrollerades, och å andra sidan den lag från 1998 som kriminaliserar sexköp. Mer specifikt är syftet att analysera varför reglementeringen och lagen infördes och att analysera den samtida offentliga debatten. Metoden är att analysera samtida material såsom polisprotokoll, förteckning över prostituerade, betänkanden och uttalanden från samtida debattörer. Som alltid inom det rättshistoriska området är det viktigt att analysera historiska händelser i sin samtida samhälleliga kontext och denna kontext spelar därför en stor roll i analysen och slutsatsen för detta arbete. Slutsatsen av det undersökta materialet och av analysen är att reglementeringens syfte och den offentliga debatt som fördes 1859 skilde sig från syftet med 1998 års lag och den debatt som då fördes. 1859 års reglementering infördes av funktionalistiska skäl, dess syfte var att skydda medborgarna, främst prostitutionskundernas familjer, från venerisk smitta, och motståndarnas argument var feministiska. 1998 års lag är feministisk, dess syfte är att skydda samhället från prostitution eftersom prostitution i sig anses skadligt. Lagens motståndare baserar sina åsikter på relativistiska argument.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)