Strukturgeologisk karaktärisering av Getåravinen : En visualisering av lineamentsstudie med prediktioner och modellering inför Ostlänken

Sammanfattning: Ostlänken är en planerad höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping med stegvis byggstart från 2017, ett omfattande projekt som inkluderar totalt cirka 20 kilometer tunnel, varav en tunnel planeras att korsa Getåravinen. Undermarksbyggande är komplicerat och kontakt med svaghetszoner i berg innebär ökade risker för anläggning, miljö och omgivande fastigheter. För att åstadkomma en riskbedömning, dimensionering och ekonomisk kalkyl utförs undersökningar och ingenjörsgeologiska prognoser av bergkvalité och geologisk struktur. Studier har visat ett samband mellan naturliga lineament och svaghetszoner i berg. Därför var uppsatsens syfte att bedöma geologiska byggbarhetsfaktorer genom en strukturgeologisk karaktärisering av lineamentet Getåravinen. Arbetet fokuserade på ett avgränsat område inom Getåravinen där Sweco, på uppdrag av Trafikverket, har utfört ingenjörsgeologiska undersökningar inför den planerade anläggningen av Ostlänken.Arbetet utgick från en studie av lineament genom geologiska kartor, kärnborrprov och hällkarteringar kring Getåravinen, dessa analyserades sedan för att identifiera strukturgeologiska samband. Metoderna Inverse Distance Weighted och kriging användes för att prediktera berget i borrkärnornas omgivning utifrån kvalitéklassningarna Rock Mass Rating, Q-systemet och Rock Quality Designation. För att visa resultatet pedagogiskt och förbättra underlaget inför byggteknisk diskussion visualiserades resultatet i en Building Information Model i mjukvaruprogrammet AutoCAD Civil 3D. Resultatet visade cirka 20° avvikelse mellan lineamentet och huvudsprickriktningen i Getåravinen, det bekräftade ett sprickmönster som då generellt kan antas gälla för lineament vilket är användbar information vid undermarksbyggande. Prediktionerna visade en rumslig beskrivning av bergets klassificeringar och samband med lineamentet. Nyttan av prediktiva metoder var därmed god då även effektiv kvantifiering av bergklasserna möjliggjordes vilket kan implementeras vid undermarksbyggande.