Var det verkligen våldtäkt? : En diskursanalys av friande domar i våldtäktsmål

Detta är en Magister-uppsats från Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap; Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning:

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling. Vårt mål i denna studie är att söka förståelse för hur tingsrätten motiverar sina friande domar. Syftet med denna uppsats är att belysa vilken diskurs som konstrueras genom friande våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Syftet uppnås genom att undersöka de subjektiva rekvisiten i beslutsskäl som ligger till grund för friande våldtäktsdomar. Kritisk diskursanalys används som både metod och teori som behandlar diskursiva mönster i domstolsbeslut i friande våldtäktsmål. I den här studien har vi analyserat fem texter i form av domar från svensk tingsrätt. Studien visar att tingsrätten i sina bedömningar utgår ifrån olika diskursiva och sociala praktiker. Dessa diskurser är kopplade till det så kallade genuskontraktet med bestämda föreställningar, där män definierar hur kvinnor ska vara i olika sammanhang; denna diskurs ser kvinnan som "det ideala offret" och säger hur kvinnor ska bete sig inför, under och efter att kvinnor ha blivit utsatta för våldtäkt. Ett hård draget exempel kring de bestämda föreställningarna är om kvinnor bär korta kjolar kan detta ses som en inbjudan till att bli våldtagna. Vidare handlar och hävdar de sexologiska teorier som att kvinnor kan frivilligt acceptera en viss grad av våld. Efter att ha genomfört vår undersökning anser vi att tingsrätten inte bara konstruerar diskurser om vad som är normalt vid ett våldtäktsbrott, utan även avspeglar rådande maktförhållanden mellan det manliga respektive kvinnliga könet och definierar hur människor ska bete sig i detta sammanhang.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)