Miljösystemanalys av förorenade muddermassor utifrån ett Livscykelperspektiv

Detta är en Master-uppsats från KTH/Industriell ekologi

Författare: Robert Brandt; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bottensediment i anslutning till hamnarna runt Östersjön har i stor utsträckning blivit kontaminerade av föroreningar. Behovet av muddringsinsatser är därför stort. Traditionella hanteringssätt har varit tippning till havs samt deponi. På senare tid har stabilisering av massorna i hamnen visat sig vara ett möjligt alternativ. Livscykelanalysen är gjord med Gävle hamn som fallstudie, hamnen planerar att muddra 4 miljoner kubikmeter sediment, varav en miljon bedöms som förorenade. Gävle hamn har valt att stabilisera sina förorenade sediment och ett delmål har varit att undersöka om stabilisering är det bästa alternativet för Gävle. Denna studie har utifrån livscykelperspektiv visat att stabilisering av muddermassor är ett bra hanteringssätt samt att deponi ger en stor miljöbelastning sett ur de undersökta miljöpåverkanskategorierna. De undersökta kategorierna var växthuseffekt, övergödning, försurning, abiotiska resurser samt energianvändning. Studien visar att stabilisering av muddermassor ger en liten miljöbelastning gentemot de andra hanteringssätten. Detta eftersom det inte behövs någon transport av muddermassor vid detta hanteringsalternativ. Vidare så ger produktion av kajmaterial ett stort bidrag till växthuseffektspotential vilket undviks vid stabilisering Ur bedömningssynpunkt kantas alla hanteringssätt av fördelar och nackdelar. Rekommenderbart för Gävle hamn är dock stabilisering med tanke på att det gav en liten belastning gentemot deponi. Deponi gav störst belastning inom alla undersökta miljöpåverkanskategorier. Vidare var denna studie av screening karaktär där de största miljöbelastningarna fastställdes och kvantifierades. Studien visar på att det finns behov av att göra flera fallstudier eftersom hamnar är platsspecifika vilket ger olika förutsättningar vad gäller bland annat sedimentkaraktär och hantering av muddermassor. Resultatet kan användas som vägledning vid beslut om muddringsinsatser för hamnar kring Östersjön. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)