Transpersoners möte med hälso- och sjukvård

Detta är en Kandidat-uppsats från Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund Transpersoner rapporterar sämre fysisk och psykisk hälsa än befolkningen i genomsnitt. De drar sig ofta från att söka vård på grund av rädsla för diskriminering och bristande bemötande. Mötet med hälso- och sjukvården påverkar en persons upplevelse av den egna hälsan, välbefinnandet, självförtroendet och gemenskapen med andra. Förbättringsarbete och kvalitetsutveckling ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, där sjuksköterskans roll är att fortlöpande utveckla och implementera nya riktlinjer för att utveckla vården och stärka patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka transpersoners möte med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Litteraturöversikt där 15 artiklar har inkluderats och analyserats. Resultat Fyra teman identifierades: Vårdmiljö, Okunskap, Väntan på behandling samt Vårdplanering. Dessa teman bygger på transpersoners vårderfarenheter och hälso- och sjukvårdens möte med patienter som identifierar sig som transpersoner. Resultatet visade att ett bristande bemötande gentemot transpatienter ofta grundade sig i okunskap och osäkerhet hos personalen. Transpatienter upplevde att väntan på utredning och behandling var lång och påfrestande samt att vården och remisshanteringen var okoordinerad, oorganiserad och dåligt sammanhållen. Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonal saknar i stor utsträckning kunskap om transrelaterad vård vilket får konsekvenser för de transpatienter som söker vård. Utbildningsinsatser och riktlinjer borde införas på vårdutbildningar och arbetsplatser för att höja personalens transkompetens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)