Titta på Muhammeds dotter! : -en kvalitativ studie om kvinnans roll i den kurdiska kulturen.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att beskriva hur kurdiska kvinnor rekonstruerar könsroller, normer och värderingar i spänningsfältet mellan den kurdiska kulturen och det svenska samhället utifrån en hedersdiskurs. Utifrån syftet har studien diskursanalys som metod och teori med stora, och stundtals nationella, diskurser i fokus. Empirin i studien består av tidigare forskning och sex semistrukturerade intervjuer med kurdiska kvinnor. Kvinnorna i studien deltar fritt oberoende av varandra och de har blivit tillfrågade om de vill delta via bekanta eller på kurdiska forum i sociala medier. Resultatet uppnås genom en kategorisering av den insamlade empirin där fyra olika teman har skapats; Att tillhöra kollektivet, kvinnans möjliga identiteter, våldskapitalet i den kurdiska kulturen och för nationen. Studiens teori och metod består av en diskursanalys inspirerade av Foucault med begreppen identitet, subjektsposition och makt i fokus liksom Bourdieus teori om symboliskt kapital. Inledningen av studien belyser Kurdistans bakgrund och ett perspektiv på det kurdiska samhällets uppbyggnad. Det teoretiska perspektivet är kontextberoende och består av en hedersdiskurs som förekommer på nationell nivå liksom på kollektiv nivå i det kurdiska samhället. Den internationella forskningen kretsar kring patriarkala samhällen med könsroller, våldsnormer och hederskultur i fokus. Den nationella forskningen belyser intersektionella perspektiv utifrån makt, klass och i viss mån etnicitet. Resultatet visar att kvinnan är ett objekt, att våldet är norm och att nationsbyggandet är viktiga principer inom den kurdiska kulturen. Studien problematiserar till viss del även Islams påverkan på den kurdiska kulturen liksom betydelsen av avsaknaden av ett eget moderland för kurder. I studiens slutdiskussion konstateras att Sverige och svenskarna till stor del saknar kulturkompetens vilket skulle kunna vara ett viktigt verktyg för ett framtida samhällsbyggande då flera olika kulturer ska förenas och vävas in i en och samma samhällsgemenskap. Det konstateras också att det behövs mer kunskap kring kulturella skillnader avseende normer och värderingar vilket rimligtvis behöver forskas mer kring för att svenska myndigheter ska kunna förstå hur ett framtida arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck ska bedrivas liksom hur verksamheter som främjar jämställdhet ska organisera sitt arbete.