Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar

Sammanfattning: Hälta är en vanlig orsak till antibiotikabehandling hos diande grisar i Sverige. Hälta hos diande grisar kan bero på flera orsaker, exempelvis infektiös artrit, traumatisk fraktur, osteochondros eller neurologiska sjukdomar. Infektiös artrit är vanligt hos diande grisar. Bakterier kan ta sig in i en led via penetrerande hud- eller klövsår, via direkt övergrepp från intilliggande mjukvävnad eller via hematogen spridning. Syftet med denna studie är att undersöka patologiska fynd och bakterieväxt i leder från diande grisar (yngre än 4 veckor) med infektiös artrit. Sammanlagt insamlades 130 grisar som visat hälta men ej behandlats med antibiotika. Dessa avlivades farmakologiskt av Gård & Djurhälsans veterinärer och transporterades till Patologen på SLU för obduktion. Information om grisarna och besättningen samlades via ett frågeformulär som fylldes i av remitterande veterinär i samråd med djurägaren. Efter en yttre inspektion genomgick grisarna en obduktion, vilken inkluderade en makroskopisk bedömning av leder och organen i buk- och brösthåla. Aseptisk bakteriologisk provtagning gjordes av två leder. Därefter togs vävnadsprover av synovialmembran i dessa två leder för histologisk undersökning. De vanligaste lederna med tecken på artrit var karpalleder, hasleder samt armbågsleder i fallande ordning. De leder som provtogs i störst utsträckning var haslederna, men det togs även många prov på karpalleder och armbågsleder. Förutom svullnad i lederna vid yttre inspektion så var de vanligaste tecken på artrit förtjockade ledkapslar, proliferation av synovialmembran och periartrit, i fallande ordning. De vanligaste bakterierna som odlades fram var Staphylococcus hyicus och Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis. Majoriteten av grisarna hade någon grad av hudsår på benen (114 av 130) och någon grad av klövskador (126 av 130). Kraftiga hudsår och klövskador var vanligare i association med artrit i intilliggande leder. Navelabscess påvisades hos 68 av 130 grisar. Tecken på lokal eller systemisk inflammation i andra delar av kroppen än i lederna sågs hos 53 av 130 grisar. Vi undersökte 19 histologiska snitt från synovialmembran där Staphylococcus hyicus eller Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis isolerats i renkultur. Mikroskopiskt uppvisade 12 av 19 undersökta prov fibrinopurulent inflammation, i olika allvarlighetsgrad och med varierande kronicitet. Makroskopiska förändringar vilka tydde på en mer långtgående process än den duration av hältan hos grisen som angavs i remissen sågs i den kraftigast affekterade leden hos 48 av 130 grisar. Detta tyder på att det dröjer ett tag från dess att artriten uppkommer tills dess att den ger kliniska tecken på hälta, eller att hältorna är svårupptäckta i tidigt skede. För att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat med antibiotika är det viktigt att upptäcka artriterna och behandla så snart som möjligt.