Hypotetiska händelseförlopp - Om åberopande och bevisning av det som inte har hänt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Generellt sett gäller tvister vad som har inträffat i verkligheten och parternas faktaberättelser består av faktiska omständigheter. Vilken betydelse som en omständighet får för utgången av en tvist avgörs av vilken processrättslig kategori som omständigheten hänförs till. Vilka omständigheter som parterna måste åberopa för att domstolen ska få beakta dem avgörs av reglerna om åberopsbörda. När parterna är oense om vad som faktiskt har inträffat tar domstolen hjälp av reglerna om bevisbörda och beviskrav för att avgöra vilket fastslaget händelseförlopp som rättstillämpningen ska utgå ifrån. I en del tvister är det dock inte tillräckligt att domstolen fastställer ett faktiskt händelseförlopp. Det kan nämligen vara direkt avgörande för målets utgång vad som skulle ha hänt om verkligheten hade varit beskaffad på ett annorlunda sätt. Mer konkret; det kan i en del tvister vara avgörande för tvistens utgång vad som skulle ha hänt om inte svaranden hade agerat på ett visst sätt. Sådana tankeövningar aktualiseras dels för att avgöra om det finns ett orsakssamband mellan en viss handling eller underlåtenhet och en påstådd skada, dels för att avgöra storleken på en eventuell skada. Även culpabedömningen kan ha hypotetiska inslag. För att analysera om en viss handling har orsakat en skada jämförs det faktiska händelseförloppet, d.v.s. vad som har inträffat, med ett hypotetiskt händelseförlopp, i vilket handlingen inte hade inträffat. Handlingen tänks alltså bort i det hypotetiska händelseförloppet. Är det i stället fråga om en skadeståndsgrundande underlåtenhet jämförs det faktiska händelseförloppet med ett hypotetiskt händelseförlopp, där en viss handling sätts i stället för underlåtenheten. I det hypotetiska händelseförloppet ersätts alltså underlåtenheten av en hypotetisk handling. Givet att utfallet av tankeexperimentet blir att skadan inte skulle ha uppkommit i det hypotetiska händelseförloppet föreligger det ett orsakssamband mellan det skadeståndsgrundande momentet, i form av en handling eller en underlåtenhet, och den uppstådda skadan. På motsvarande sätt kan storleken på en skada bestämmas som skillnaden mellan det ekonomiska utfallet av det faktiska händelseförloppet och det ekonomiska utfallet så som det skulle ha blivit i det hypotetiska händelseförloppet. I en tvist där en hypotetisk händelseutveckling är avgörande händer det givetvis att parterna är oense om vad som skulle ha skett i det hypotetiska händelseförloppet. För att kunna genomföra det tankeexperiment vars utfall avgör frågorna om orsakssamband och skadans värdering krävs det emellertid att domstolen avgör vilket hypotetiskt händelseförlopp som ska jämföras med det faktiska händelseförloppet i målet. När det hypotetiska händelseförloppet ska bestämmas ställs domstolen inför en rad frågor. Till vilken processrättslig faktakategori ska domstolen räkna hypotetiska omständigheter? Är någon av parterna tvungen att ange det hypotetiska händelseförloppet eller kan domstolen bestämma det själv, d.v.s. finns det en åberopsbörda för hypotetiska händelseförlopp? Och avslutningsvis, kan någon av parterna verkligen bli bevisskyldig för något som inte har inträffat och som därför inte har lämnat några spår efter sig? Hur domstolen väljer att hantera det hypotetiska händelseförloppet blir en avgörande fråga i många skadeståndstvister. I NJA 2011 s. 718, NJA 2013 s. 145, NJA 2014 s. 272 och NJA 2017 s. 9 har HD behandlat hypotetiska händelseförlopp i samband med orsaksanalysen samt vid skadebestämningen. Prejudikaten ger inga enhetliga svar på hur hypotetiska omständigheter ska kategoriseras ur ett processrättsligt perspektiv och om det finns någon åberopsbörda kopplad till hypotetiska omständigheter. Beträffande bevisning av hypotetiska fakta verkar HD:s praxis ge stöd för att bevissvårigheterna som är förenade med sådana omständigheter tenderar att motivera bevislättnader av olika slag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)