hedersmord - distinktionen mellan Iraks och Sveriges straffrätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Athar Alak; [2005]

Nyckelord: Straffrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I samband med BrB tillkomst tillfördes nya gränsdragningar för skillnaden mellan mord - normalgradens uppsåtligt dödande av en person, och dråp som reglerar mord av mindre grova graden av ett dödande. Detta innebär att bestämmelserna idag är föremål för en gradering av brottets grovhet till skillnad från tidigare. I 29 kap 2 § BrB uppräknas de omständigheter som betraktas vara av försvårande karaktär och som av domstol bör beaktas vid en bedömning. Frågan är då om gradindelningen redan betraktats i brottsbestämmelsens särskilda paragraf beaktas inte 29 kap 2 §. Detta innebär att 2 § olika punkter inte bör betraktas som uttömmande utan endast av ledande natur. I Irak finns dock ingen särskild bestämmelse för straffvärdes gradering utan den finns endast i den enskilda brottsartikeln. Skillnaden mellan irakisk och svensk straffrätt är att den irakiska strafflagen innehar en särskild bestämmelse för hedersbevarande brott. Detta betyder att det i Irak anses som en ansvarsbefriande grund att begå ett mord med hedersmotiv. Sociologen Bourdieu beskriver att hedern har grund i den manliga dominansen som är ett historiskt arv vilken inte är medfödd som han kallar för ''det symboliska våldet''. Han menar att det symboliska våldet, vilket är känd och erkänd av både mannen och kvinnan, är en livsstil. En allmän definition och uppfattning om vad rättssäkerhet är, att en medborgare i förväg har möjlighet att förutse vilka handlingar som är straffbelagda. Vidare om ett brott begås av en medborgare, att denna kan försäkra sig om att lagen inte tillämpas med godtycklighet gentemot denne. Peczenik menar dock att detta skall kompletteras med ett etiskt värde för att rättssäkerhet skall uppfyllas. I svensk grundlag gestaltas detta skydd i bland annat legalitetsprincipen. När en dom vinner laga kraft får ansvarsfrågan inte tas upp igen till prövning ne bis in idem- regeln. Regeln finns reglerad i 2 kap 5a § BrB. Denna regel har sedan 70- talet genomgått många förändringar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)