Våld och hot mot polis - Det förstärkta straffskyddet, ett särskilt svagt skydd för polisen

Sammanfattning: Våld och hot mot polis blir allt grövre. De kriminella ser inte längre något hinder mot att angripa en polis. Anledningen därtill är att en svensk polis p.g.a. yrkets skyldigheter också förväntas tåla mer än resten av den svenska befolkningen varför straffen inte står anpassade till de utförda brotten. Det förstärkta straffskyddet som är lagstadgat genom bestämmelser i det 17 ka-pitlet brottsbalken har som avsikt att särskilt skydda de personer som utövar myndighet genom att tillämpa en något högre straffsats för sådana brott. Huvudbestämmelsen för brott mot polis är våld eller hot mot tjänsteman. Sedan år 2016 tillfördes en grov grad i lagbestämmelsen. Den grova graden har än så länge inte medfört någon direkt effekt i dömandet för våld eller hot mot polis. Gärningar som i en del fall hade utgjort ett grovt brott om de varit riktade mot någon annan än en polis har fortsatt att bedömas som brott av normalgraden. En polis måste ha en högre beredskap men toleransnivån bör alltjämt vara densamma. Det förstärkta straffskyddet har för polisen blivit ett försvagat straffskydd. Det gäller genomgående för de behandlade lagbestämmelserna, oavsett om de befinner sig i det 17 kapitlet brottsbalken eller inte. Polisens skyddsvärda ställning har inte tagits tillräckligt allvarligt på varför vi också står där vi gör idag. En förändring på området måste ske och frågan är om den pågående utredningen om brott mot blåljuspersonal och andra samhälls-nyttiga funktioner är tillräcklig. Polisens egenart och betydelse för samhället får ej tas för lätt på. En egen bestämmelse för polisen med en synnerligen grov grad av brott mot polis och med införandet av en högre straffsats ligger i tiden.