Artdiversitet och metoder för att främja artdiversitet : svenska kommuner och deras inställning till artdiversitet

Sammanfattning: Att träd överlag har en enorm betydelse för människors psykiska och fysiska välmående är uppenbart. Utöver att träd bidrar med olika hälsoaspekter skapas också attraktiva boende- och arbetsmiljöer, de levererar också ovärderliga ekosystemtjänster och bidrar med temperaturreglering, koldioxidupptag samt tar hand om luftföroreningar (Costanza et al., 1997). Träd relateras inte bara som en viktig hälso- och rekreations aspekt, utan är också ett viktigt inslag rent estetiskt i de mer och mer industrialiserade städerna (Tyrväinen et al., 2005; Sjöman & Lagerström, 2007; Sjöman et al., 2012). En bred artdiversitet förespråkas av många forskare och har visat sig vara en viktig faktor för att skydda en trädpopulation och minska riskerna för nutida och framtida sjukdoms- och skadeangrepp. Det råder dock delade meningar forskare emellan om lämplig mängd procentuellt sett mellan arter, släkten och familjer. Detta arbete har genom en litteraturstudie och en enkätundersökning undersökt olika metoder att gå tillväga på för att främja artdiversitet samt undersökt olika kommuner och deras inställning till artdiversitet. Litteraturstudien inleds med en beskrivning av trädens roll i det urbana landskapet och vilka olika värden de levererar. Utmaningar med staden som växtplats och trädens betydelse för klimatet i städerna. Vidare beskrivs vikten av artdiversitet, sjukdoms- och skadeangrepp, samt olika teorier om artdiversitet. Fokus i litteraturstudien ligger på planering och förvaltning av stadsträd och olika metoder att gå tillväga på för ett arbete mot en bredare diversitet. Trädinventeringar ger en fingervisning på antal träd i en kommun, hur diversiteten i en stad ser ut och om nuvarande hälsostatus. Trädplaner med hjälp av insamlad data från en trädinventering ger möjlighet att bearbeta och reflektera över olika förutsättningar en förvaltning har, så att resurser sätts in på rätt ställe. Trädvårdsplaner går in mer i detalj hur olika trädbestånd skall skötas, från nyplantering till etablerat träd. Dessa tre verktyg kan tillsammans skapa en större grund och trovärdighet vid argumenterandet vid budgetförfrågningar, samt möjliggöra för en politisk förankring såväl som hos andra beslutsfattare. Enkätundersökningen innefattar 15 svenska kommuner spridda geografiskt och befolkningsmässigt i odlingszon 1-3. Åtta stycken öppna frågor ställdes i syfte att undersöka kommunernas inställning till artdiversitet. Frågor ställdes bland annat om de anser att de har en god artdiversitet. Om det är en viktig fråga i deras kommun. Vad de anser krävs för att en ökad diversitet skall vara möjlig samt om de tycker att det saknas hjälpmedel på marknaden. Det framkom i enkätundersökningen att artdiversitet är en viktig fråga för majoriteten av kommunerna, men att de sällan har stöd från beslutsfattare och politiker. För att en bred artdiversitet skall vara möjlig krävs enligt litteraturen en bra planering, förvaltning och dokumentation. Förhoppningsvis kommer fler kommuner att anamma detta i framtiden. Många anser att de inte har en så bra artdiversitet och att det som saknas är kunskap och resurser, trots detta är viljan till hjälp och stöd ändå tveksam. Därför är också andra tillvägagångssätt viktiga för att inspirera kommunerna till användandet av en bredare diversitet. Som diskuteras i både litteraturstudien och som några kommuner efterfrågar är fler trädnätverk. Vad som också kan fungera som inspirationskällor är fler nationella trädkonferenser, samarbeten över kommun gränserna, arboretum och botaniska trädgårdar.