New Public Management inom myndigheters direktservice och hur det påverkar legitimiteten av det politiska systemet

Sammanfattning: New public Management-reformer har blivit allt vanligare inom svensk förvaltning. Detta har inneburit att den offentliga sektorn i allt större grad fokuserat på att uppnå kostnadseffektiviseringar och marknadslösningar. E-förvaltning har också blivit ett sätt att effektivisera den offentliga sektorn, genom användandet av digitala tjänster. Servicekontor ses i denna studie som ett uttryck för NPM-reformer och ökat inslag av e-förvaltning. Det är ett koncept som startade 2008 och innebär att Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten slagit ihop sin direktservice nationellt och därmed skapat en ny tjänstemannaroll i form av servicehandläggare. I och med flyktingvågen har en stor del av de som besöker kontoren varit nyanlända till Sverige. I denna studie görs en kritisk analys av vad servicekontorsmodellen inneburit för servicen till medborgarna och till nyanlända specifikt. Dessutom studeras utifrån Lipskys syn på gräsrotsbyråkraterna vikt vid utformandet av policys, hur tjänstemännens möjlighet att legitimiteten det politiska systemet har påverkats, samt vilka konsekvenser det har inneburit. För att studera detta har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer gjorts med tjänstemän på servicekontoren. Slutsatsen är att servicekontorsmodellen inneburit en ökad distans mellan myndighet och medborgare vilket försvårat tjänstemännens möjlighet att legitimera det politiska systemet. Detta drabbar inte minst nyanlända som inte får fullständig information om beslut eller ärenden vilket i förlängningen kan leda till minskat förtroende för myndigheterna i synnerhet, men också det politiska systemet i allmänhet.