När barn berättar om våld i familjen : en kvalitativ studie om socialtjänstens stöd till barn efter polisförhör

Sammanfattning: Syftet med denna studien har varit att undersöka hur socialtjänstens stöd till barn efter polisförhör ser ut när föräldrar misstänks för att ha utsatt barnen för våld. Vi har undersökt socialkontor i Norrbottens län som inte är anslutna till ett Barnahus eller erbjuder strukturerat stöd till målgruppen. För att uppfylla studiens syfte har vi genomfört en enkätstudie riktad till chefer inom samtliga socialtjänster inom Norrbottens län och hållit kvalitativa intervjuer med sju socialsekreterare som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som kan bli föremål för polisförhör. Studien visade att avsaknad av en strukturerad metod ger socialsekreterarna handlingsutrymme att bevilja stöd och gör detta utifrån individuella bedömningar av barnets behov. Stödet till barn i Norrbottens län ser därför olika ut beroende på vilken socialsekreterare barnet möter. Det framkommer att organisationerna har brustit i att ta fram rutiner som är ändamålsenliga för klientgruppen då flera informanter beskriver att de saknar rutiner att luta sig mot när det kommer till vissa aspekter av arbetet med barn i samband med polisförhör. Detta blir särskilt viktigt för de med liten eller ingen praktisk erfarenhet men även för de med mer erfarenhet för att minska risken för godtyckliga bedömningar. Samverkan mellan socialtjänst och polis beskrivs fungera bra i vissa kommuner men inte alls i andra. Tidigare forskning visar att en faktor som spelar in för bra samverkan är samlokalisering vilket flera av kommunerna saknar då polis inte finns belägen i den egna kommunen. Norrbottens län är ett av få län i Sverige som saknar Barnahus och det finns ingen motsvarande funktion som på ett strukturellt plan arbetar mot att barn i Norrbottens län får en barnanpassad process och adekvat krisstöd efter att ha tagits till polisförhör.