Splitleverans av mjölk : en studie om svenska mjölkproducenters incitament till splitleverans

Sammanfattning: Utvecklingen på den europeiska mejerimarknaden har orsakat en ekonomisk kris för de svenska mjölkproducenterna. Krisen är en följd av avskaffandet av mjölkkvoter för den europeiska mjölkproduktionen vilken skapat en obalans mellan produktion och konsumtion av mjölk, där utbudet överstiger efterfrågan. De svenska mjölkproducenterna har därmed fått ökad konkurrens från länder med andra produktionsförutsättningar. Idag har det kooperativa företaget Arla en dominerande ställning på den svenska mejerimarknaden. Arla är ett transnationellt företag med medlemmar i sju europeiska länder och har ett prissättningssystem där samtliga medlemsländer får samma avräkningspris. Prissättningssystemet är problematiskt för de svenska producenterna eftersom marknadspriset är för lågt i förhållande till produktionskostnaderna. För att reducera Arlas dominerande ställning har Konkurrensverket beslutat att Arla ska tillåta medlemmarna att splitleverera upp till 50 procent av den producerade mjölken till ett annat mejeri, samtidigt som fullvärdigt medlemskap i Arla behålls. Tillsammans med förändrade konsumtionsmönster och trender har beslutet möjliggjort etablering av nya mejerier. Mjölkproducenterna har därmed fått större valmöjlighet gällande förädling av mjölken, där valet av mejeri och mejeriets prisnivå kan vara avgörande för hela verksamhetens fortlevnad. Splitleveranser är förenade med risk om producenten tvingas lämna ett högbetalande alternativ och återgå till att enbart leverera till Arla. Det är också problematiskt att producenten kan uteslutas ur Arlas medlemskår, om producenten splitlevererar större kvantitet än vad Arlas stadgar tillåter. Det finns inga tidigare studier som behandlar splitleverans eller vilka faktorer som påverkar mjölkproducentens beslut att splitleverera. Därför är syftet med denna studie att identifiera vad som påverkar producentens incitament att splitleverera mjölk. För att genomföra undersökningen har en kvalitativ metod använts, där svenska mjölkproducenter intervjuats per telefon. Urvalet av respondenter har skett genom identifiering via massmedia, fortlöpande tills ny data inte tillfört någon ny information. Syftet med denna insamlingsmetod är att ge mer allmängenerella slutsatser på högre abstraktionsnivå än att enbart omfatta de deltagande producenterna. Den teoretiska referensramen omfattar vertikal integration och transaktionskostnader, vilka utgör grunden för de variabler som identifierats och använts för analys av insamlad data. Utifrån studien är inflytande och lokalisering variabler som ger starkast incitament till splitleverans. Arlamedlemmens brist på inflytande och producentens lokalisering, det vill säga affektionsvärden som tradition och producentens önskan att värna om bygdens fortlevnad, gör att producenten lämnar Arla. Givetvis har den ekonomiska situationen stor betydelse.