Samverka för utveckling : En studie om samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv

Sammanfattning: Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus. De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar. Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.