Samsyn och motsägelser i kunskapens namn En intervjustudie av socialchefers diskurser om socialsekreterares kunskapsinhämtning och -användning

Sammanfattning: Det finns flera skäl till att kunskap är viktigt att diskutera inom socialt arbete och inom socialtjänsten i synnerhet. I denna uppsats undersöker jag, genom kvalitativa intervjuer, hur socialchefer talar om socialsekreterares kunskap. Jag besvarar följande frågeställningar: Vilka kunskaper förväntar sig socialchefer att socialsekreterare ska använda i sitt arbete? Hur förväntas socialsekreterare agera i sitt arbete (vad består t.ex. ett bra bemötande av) i relation till dessa kunskaper? Vad har socialchefer för förväntningar på socialsekreterares kunskapsinhämtning och -utveckling? När jag diskuterar frågeställningarna har jag ett makt- och organisationsperspektiv på socialsekreterares handlingsutrymme inom byråkratier. Min analytiska ingång är diskurs- och textanalytisk och min syn på kunskap som sådan är socialkonstruktivistisk. Jag delar in mitt resultat i två teman: vad socialsekreterare ska kunna och hur socialsekreterare ska göra. Inom dessa skapar jag underkategorierna grundläggande kvalifikation, kompetensutveckling, erfarenhet, hantverk och personlig lämplighet samt medmänsklighet. Det framträder en bild av både delade förväntningar och motsägelser. Några exempel från socialchefernas diskurser om socialsekreterares kunskap: Det är av största vikt att kunna och följa lagstiftningen, samtidigt som goda kunskaper om lagstiftningen kan användas för att överskrida regelverket; kunskapsfrågan som sådan är viktig, men socialsekreterare bär själva ansvaret för att driva sin utveckling; socialsekreterare lär sig hantverket genom det dagliga arbetet, samtidigt som delar av hantverket är mer personbundna, t.ex. beroende av socialsekreterarens personlighet, och är svårare att lära sig; medmänsklighet är viktigt i arbetet som socialsekreterare, fast det kan göra att arbetet inte utförs professionellt eller att socialsekreteraren själv mår dåligt av det. Framtida studier av kunskap och kunskapsanvändning inom socialt arbete skulle kunna vinna på att ta i beaktande den motsägelsefullhet och komplexitet som tycks råda i uppfattningarna om socialsekreterares kunskaper, t.ex. att det inte självklart att det är ett rakt led mellan att inneha vissa kunskaper och att handla på ett visst sätt.