Den ideala eleven Hur den ideala eleven framställs i läromedel i idrott och hälsa, samt hur den har förändrats över tid.

Sammanfattning: Sammanfattning Läroboken dominerar undervisningen i skolan. I dessa konstrueras den ideala eleven genom diskurser och maktbärande relationer. I lärarrollen är det viktigt att kunna förstå och kritiskt kunna granska läromedels påverkan på de traditionella stereotypiska rollerna, och hur ideal skapas. Intersektionaliteten låter oss undersöka de maktbärande ordningar vilka samspelar för att skapa idealet. Genom diskurser kan maktbärande ideal avslöjas i läromedel i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av den ideala eleven i läromedel i idrott och hälsa, och hur maktrelationer upprätthålls i termer av ett intersektionellt perspektiv. Syftet är även att undersöka hur idealet, eventuellt, har förändrats över tid. Frågeställningen lyder: Vilka maktbärande faktorer kan identifieras i konstruktionen av den ideala eleven i läromedlen och hur, eventuellt, förändras dessa faktorer över tid? Tre läromedel i idrott och hälsa, i gymnasiet, från åren 1988, 1994 samt 2012 har undersökts. Dessa har analyserats genom diskursanalys ihop med ett sökande efter ideal, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Läromedlen som undersökts spelar en stor roll i att stärka konstruktionen av den ideala eleven. Genus är en av de tydligaste maktbärande faktorerna. Andra identifierade faktorer är kroppens vikt, storlek, hudfärg och fetthalt. Dessa ställs kontinuerligt mot det andra könet. Även utseendet ställs mot det andra könet. Den "ideala eleven", vilken är en ljushyad man, är smalare om höfterna än kvinnan samt har tydligare muskler. Vilken typ av fysisk aktivitet den "ideala eleven" utövar påverkar också, samt vilken kondition denne är i. De förändringar som skådats i förhållande till det tidsspann som skiljer läromedlen åt är små. Angående vad som anses manligt respektive kvinnligt synliggörs på liknande sätt i samtliga läromedel. Den etniska mångfalden har genomgått en minimal utveckling, medan synliggörandet av avvikelser inom sexualitet och funktionalitet inte genomgått någon utveckling alls. Den "ideala eleven" konstrueras av samma maktbärande faktorer år 1988, som år 1994 samt år 2012.