Plea Bargain - Något för Sverige? En komparativ studie av amerikansk och svensk rätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Behovet av effektiviseringar för lagföringen av personer som har begått brott har länge diskuterats framförallt ur ett effektiviserings perspektiv men även ur ett processekonomiskt perspektiv. Stora och komplicerade mål skapar långa och resurskrävande utredningar som dessutom låter den misstänkte sväva i ovisshet under en lång tid. Ett förslag som har diskuterats men som än så länge avskrivits är införandet av plea bargaining. Plea bargaining innebär att åklagaren och den misstänkte förhandlar om åtalets omfattning eller påföljderna. I utbyte mot ett mer fördelaktigt åtal erkänner den misstänkte. I framförallt USA är användningen av plea bargaining mycket utbredd och fastställda domar baseras på erkännanden i ungefär nittio procent av målen. Genom att tillåta att den misstänktes medverkan eller erkännande inverkar på processen uppnås fördelar som kortare utredningstider och en effektivare handläggning av mål i domstolarna. Det föreligger stora skillnader mellan det svenska och det amerikanska rättsväsendet. Den kanske största och mest avgörande skillnaden är förundersöknings- och åtalsplikternas utformning. I USA har åklagaren en stor diskretionär frihet medan det i Sverige råder en absolut förundersöknings- och åtalsplikt med några få fakultativa inslag. Eftersom det svenska systemet inte är utformat med beaktande av plea bargaining föreligger även skillnader när det gäller bevisning, verkan av ett erkännande och straffmätningen. I det amerikanska systemet finns fler incitament för den misstänkte att ingå en plea bargain. Incitamenten skapas bland annat av de flexibla brottsrubriceringarna som gör det möjligt för åklagaren att förhandla i åtalsfrågan och som innebär att en gärning kan omfattas av flera brott med olika påföljder. Straffskalornas utformning är en annan faktor som skapar incitament för plea bargain både genom att de är vida men även genom att det för vissa brott är föreskrivet obligatoriska minimistraff. För att undvika ett obligatoriskt långt fängelsestraff är den misstänkte villig att erkänna och i utbyte dömas för ett brott med kortare påföljd. Även om det svenska systemet inte lämpar sig för ett införande av plea bargaining finns det anledning att beakta tillämpningen av kronvittne. HD har i praxis konstaterat att en misstänkts samarbete vid utredningen av andras brottslighet ska kunna räknas honom till godo vid straffmätningen. Några möjligheter till förhandlingar mellan åklagaren och den misstänkte föreligger dock inte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)