Är uteblivna bränder i skogslandskapet en bidragande orsak till igenväxning av myrmarker?

Sammanfattning: Traditionellt har myrar ansetts vara stabila ekosystem med långsamma förändringar av vegetationen över tid. De senaste decennierna har dock förändringar på öppna myrar uppmärksammats allt oftare. Inväxningen av träd på myrmark sker i hela landet och är som snabbast i de södra delarna. I ett framtidsperspektiv är detta ett hot mot den biologiska mångfalden genom att arter som kräver myrens öppenhet förlorar sina habitat. Orsaker som brukar nämnas som förklaringar för trädkoloniseringen av öppna myrar är klimatförändringar, förändrad markanvändning och ett ökat kvävenedfall. Dessa förändringar kan kopplas till trädens förmåga att etablera sig på öppna myrar. Att brand som störningsfaktor har påverkat det boreala skogslandskapet genom historien är välkänt. Däremot finns det få studier som har undersökt brandens påverkan på myrmarker och i förlängningen hur dagens igenväxning av dessa kan kopplas till att bränder i skogsmark minskat drastiskt sedan 1800-talet. Jag har undersökt mortaliteten för myrens trädskikt och nyrekryteringen av trädplantor efter brand för att få kunskap om trädskiktets respons på brandstörning i myrmark. Under oktober 2017 inventerades 11 stycken myrar huvudsakligen belägna i Götaland. Myrarna skulle vara opåverkade av dikning, bevuxna av tall före brand och utsatta för brand mellan 3–25 år sedan. Ett subjektivt utlägg av tre linjetransekter per område med fem provytor längs varje transekt utgjorde grunden för inventeringen. Transekten täckte en gradient från fastmark till öppen myr. På alla objekt, har bland annat trädmortalitet, föryngring och tillväxt bedömts. Mortaliteten i det tidigare trädskiktet till följd av bränderna visade sig ha varit omfattande. För de flesta objekten har mortaliteten uppgått till 100 % i vissa områden. Samtidigt har alla områden i studien visat sig ha ett betydande bestånd av tallplantor som etablerat sig efter brand. Plantetableringen av tall efter brand har en betydande puls i direkt anslutning efter brand. Studien visar att brand på myr har en hög kapacitet att döda det äldre trädskiktet. Mortaliteten i samband med brand beror både på brandintensiteten och trädskiktets höjd. Tallarnas låga höjd gör dem extra utsatta för brandens dödliga hetta (>60C). Till följd av brandens närvaro på myren öppnas den upp och ett öppnare habitat skapas. Efter brand följer ett stort uppslag av plantor som med en tillväxt på 0,3–0,5 gånger den på fastmark hos tallplantorna påbörjar återgången mot det stadie före brand på myr. Historiskt sett, innan människan lärde sig kontroller skogsbränder är det troligt att myrarna haft en cyklisk succession. Branden har rensat ut tidigare trädskikt och gjort plats för en ny generation. Med det korta brandintervall som varit typiska i södra Sverige är det sannolikt att elden kunnat hålla myrarna öppna under stora delar av historien.