Ledarskap i samband med #Metoo. : En intervjustudie om Försvarsmakten och Polismyndigheten.

Sammanfattning: Forskningsområdet hur myndigheter utövar ledarskap i relation till deras #metoo-inspirerade upprop är mycket begränsat. Studiens syfte har varit att undersöka hur två av Sveriges största myndigheter, Försvarsmakten och Polismyndigheten, har utövat ledarskap i samband med upprop sprungna ur egen organisation och anställda kvinnors uppfattning härom.   Denna induktiva studies teoretiska utgångspunkter utgörs av ledarskapsteorier utvecklade vid Försvarshögskolan, däribland ledarskapsmodellen, indirekt ledarskap samt studier om militära chefers containerfunktion och ”smittostudien”. Givet analys av empiriskt utfall har teoretiska utgångspunkter kompletterats med ytterligare perspektiv som tidigare studier om etiskt ledarskap och test av en ”trickle down modell” och Försvarsmaktens ledningsfilosofi. Inom ramen för studien har sjutton (17) personer deltagit från Försvarsmakten och åtta (8) från Polismyndigheten.   Studiens resultat visar att respektive myndighet har utövat ett indirekt ledarskap. I fallet Försvarsmakten erhåller myndighetsledningen fortsatt högt förtroende för ledarskapet och dess hantering i samband med upprop. Inom Polisen hyses lågt förtroende för sin myndighets ledarskap och hantering av upprop. Inom båda myndigheter är trenden att förtroendet sjunker på lägre organisatorisk nivå. I relation till teoretiska utgångspunkter visar studiens resultat på att chefers bristande förmåga till containering dvs meningskapande och meningsgivande leder till negativ smitta med följden att anställda kvinnor alltjämt hyser lågt förtroende för sin arbetsgivare att åstadkomma varaktig förändring.     Studiens bidrag till samhällsvetenskapen innefattar ny empiri, ett vidgat perspektiv för studier om ledarskap, indirekt ledarskap och identifiering av vilka krafter som inverkar vid chefers förmedling av budskap. Process, begrepp och relaterade krafter redovisas i genererad modell; budskapsmodellen.