Rum - begrepp, plats, upplevelse med Gustav Adolfs Torg, Malmö, som exempel.

Sammanfattning: Rum i offentlig utemiljö kommunicerar med brukaren hur de kan användas, det kan kommunicera bland annat rörelse, vila, trygghet eller utforskarlust. Rummets kommunikation skapas redan i planeringsstadiet men kan också förstärkas i skötselstadiet, landskapsingenjörer kan vara med i alla dessa steg. Att som landskapsingenjör förstå begrepp som rum är viktigt eftersom vi i vår yrkesroll ska kunna samarbeta med andra yrkesverksamma som är delaktiga i planering och utformning av utemiljöer. Det är också viktigt eftersom det handlar om att ha ett utifrånperspektiv, skapa en förståelse för hur brukaren upplever och använder rum. För att kunna skapa harmoniska platser där människor ska trivas, vilja vara på och dras till, krävs kunskap kring hur rum utformas. Detta arbete behandlar rum i utemiljön utifrån tre olika aspekter: begrepp, plats och upplevelse. Vidare undersöks hur rumsligheten och upplevelsen av rum förändras i olika ljusförhållanden, dagtid och efter mörkrets inbrott. Gustav Adolfs Torg i Malmö används som exempel. Begreppet rum är undersökt utifrån litteratur inom ämnesområdet landskapsarkitektur. Utifrån litteraturstudiens resultat har en rumsanalys gjorts på Gustav Adolfs Torg, och för att fånga upplevelsen av rum har en intervjustudie genomförts på torget. Det fysiska rummet skapas med grundelementen bas-, vertikal-, och ovanplan. Hur rummet utformas får stor betydelse för vilken aktivitet som ska ta plats och vad som ska kommuniceras till brukaren. Begreppet rum stannar inte bara vid det fysiska utan måste också beaktas hur det tas in via våra sinnen. Det är ett holistisk fenomen (Robinson, 2004). Genom rumsanalysen har åtta rum identifierats under dagtid, uppdelat i två huvuddelar, park- och torgdelen. På kvällen identifierades endast ett rum, rum N, samt mellanrum. Intervjustudien på Gustav Adolfs torg genomfördes under dagtid och efter mörkret trätt in. Intervjuerna fångade positiva såväl som negativa upplevelser av torget. Resultatet från alla dessa tre delar, begrepp, rumsanalys och upplevelse är att rum är en integration mellan flera olika aspekter. Rum formas för att främja en eller flera aktiviteter. Den upplevda trivseln av ett rum är kopplat till vad för aktivitet som utförs i rummet och att aktiviteten kommuniceras tydligt. Graden av omslutenheten och rummets skala påverkar också trivseln. Att känslan av omslutenhet bidrar till att trivseln ökar grundas till stor del i psykologi. Omslutenhet bidrar till skydd och gör att vi känner oss trygga (Appleton, 1975 och Simonds, 1983). Rum med en skala som inte är i förhållande till oss människor talar om att det inte är byggt för oss och leder instinktivt till att vi inte vill uppehålla oss där. Skalan av rum formas av de rumsliga elementen som vertikalplan, basplan och ovanplan (Simonds, 1983). Vid mörkrets inbrott är det armaturens höjd och ljusets färg som påverkar hur skalan upplevs (Wänström Lindh, 2012). Slutligen är det via sinnesintryck som vi upplever rum. Dessa intryck kopplas samman med minnen från vad vi tidigare upplevt på platsen eller liknande platser och utifrån det skapas vår förståelse och upplevelse av rummet (Robinson, 2004).