En levande gata : ett gestaltningsförslag baserat på Jan Gehls teorier om stadsliv

Sammanfattning: Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning. När jag läst Byer for mennesker kunde jag sammanfatta de av Gehls slutsatser som var av betydelse för Svartbäcksgatan. Dessa delade jag upp i sex kategorier som låg till grund för min inventering och analys av gatan. Jag valde också att komplettera Gehls slutsatser med information om tillgänglighet och trafikplanering, eftersom jag ansåg att Gehls diskussion av dessa ämnen var allför översiktligt för att kunna utgöra underlag till min gestaltning. Den kompletterande informationen fann jag i litteratur och elektroniska dokument samt i samtal med sakkunniga inom trafikplanering. Mitt arbete resulterade dels i en sammanfattning av Byer for mennesker samt i en inventering och en analys av den aktuella delen av Svartbäcksgatan och dels i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget omfattar en översiktlig plan över hela gatupartiet samt en skiss av en ny fasad till Linnéträdgården. I slutet av arbetet ger jag ett svar på min frågeställning och granskar mina resultat. En intressant fråga som jag uppmärksammar är om det är möjligt att kombinera Shared Space med tillgänghetsanpassning i gatumiljöer. I litteratursökningen framkom det att mycket av det som kännetecknar Shared Space, som blandning av flera trafikantgrupper i ett gemensam gaturum och avsaknad av egentliga övergångsställen, kan göra det svårt att ta sig fram för bland andra grupper med olika typer av orienteringssvårigheter samt barn och äldre.