Ekonomiska tolkningar av hälso- och sjukvårdens väntetider och väntelistor

Sammanfattning: Studie redogör för ekonomiska tolkningar av väntetider och väntelistor inom hälso- och sjukvården i syfte att utröna om det finns någon entydig sådan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vårdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det väntetidstak som garantin innebär. Studien baseras på erfarenheter från tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att återge de speglingar av väntetider och väntelistor som dominerar den hälsoekonomiska debatten. Väntetider och väntelistor kan tolkas som en jämviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfråga då förseningar i vårdkonsumtionen medför att nyttan av vårdåtgärden minskar. Dock kan väntetider och väntelistor också tolkas som ett incitament till utbudssidans aktörer att bevara väntetider och väntelistor för att motivera ökade resurskrav. Dessutom bidrar läkare till väntetidsproblematiken genom att skapa efterfråga av sig själva, så kallad läkarförorsakad efterfråga. Slutligen kan väntetider tolkas som ett prioriterigsinstrument då olika urvalskriterium för behandling påverkar den relativa väntetidsfördelningen mellan patienter. De olika tolkningarnas effekter och dess betydelse för väntetidsproblematiken är tvetydiga. De olika väntetidstolkningarna uppvisar motverkande effekter och då det inte går att särskilja effekterna till följd av de olika tolkningarna försvagas dess pragmatiska betydelse. Situationen försvåras ytterligare då den nationella vårdgarantin förväntas påverka den relativa prioritet som tillskrivs patienter.