Evig temporäritet och skön platsmarknadsföring : kulturkartans betydelse för kulturellt hållbar stadsutveckling

Sammanfattning: Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända. Områden utan användning uppfattas ofta som otrygga och drar till sig samhällsgrupper som uppskattar denna okontrollerade tillvaro. Detta bidrar till att skapa uppdelning i staden och förstärker bilden av vissa platsers oattraktivitet. Istället för att sudda ut Malmös historia kan det vara viktigt att bevara områden - trots dess oanvändning och fulhet. Syftet med denna uppsats är att studera hur tomma ytor i ett utvecklingsområde kan komma att få en temporär användning. Genom att uppmärksamma kulturella resurser samt oanvända ytor i fallstudieområdet Norra Sorgenfri, Malmö ämnas bättre kunskap erhållas kring de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att stötta liv och aktivitet i ett område som på lång sikt är ett omvandlingsprojekt. Kulturkartan är en karta som pekar ut sex stycken platser i Norra Sorgenfri där fastighetsägare medger till nyttjande av deras fastigheter och tomter för temporära kulturaktiviteter. Kartan ska fungera som ett faciliterande och kommunikativt verktyg för alla aktörer som vill genomföra temporära kulturaktiviteter i Norra Sorgenfri. Genom att studera kartans hinder och förutsättningar ämnar studien att möjliggöra dess utveckling. Resultaten från studien och den teoretiska diskussionen visar att om tomma ytor bevaras och görs tillgängliga under en längre utvecklingsprocess finns det många sätt att låta dem få temporär funktion. Dessa åtgärder är varken resurskrävande eller omöjliga att ta sig an. Det krävs främst kreativitet och ett starkt medborgarintresse. Platserna måste vara tillgängliga och kända för stadens invånare. Att ta vara på, istället för att motverka, de befintliga kulturella resurserna i området är en bra start. Ett breddat synsätt på kultur innebär att en plats som upplevs sakna kulturell aktivitet plötsligt kan blomstra. Planeringen av kultur måste utgöras av ett möjliggörande och stöttande förhållningssätt, snarare än ett tvingande och ovanstyrt. Ett involverande av medborgare i planeringen av platser tillför dessutom stor kompetens i frågor som kommunen inte ensamma kan hantera. Metoden cultural planning utgår från dessa aspekter och bör användas när platser med starkt kulturellt värde ska utvecklas. För att ett område utan permanent användning och med till största del tomma ytor, ett område som under en lång period kommer att befinna sig i ett mellanrum, ska få användning, om än så enbart temporärt, krävs att platsen tillskrivs andra egenskaper än vad som normalt anses attraktivt. Resultaten av denna studie visar på att en plats som innehar dessa egenskaper har stor potential för att attrahera andra samhällsgrupper än vad som vanligtvis ses som den optimala besökaren.