Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö - En förstudie av förtätningspotentialen för två stationsnära områden

Sammanfattning: Malmö stad har i sin översiktsplan från 2018 fastlagt att utbyggnad ska ske som förtätning innanför Yttre Ringvägen. Vidare prioriteras enligt planen förtätning i stationsnära lägen. Därutöver återöppnades den gamla Kontinentalbanan i Malmö, i december 2018. Längs med denna järnväg syns områden som i linje med den översiktliga planeringen skulle kunna ha förutsättningar för förtätning. Med grund i detta samband knyter examensarbetet an och önskar för förtätning lämplighetspröva två, längs Kontinentalbanan lokaliserade stationsnära lägen, runt Rosengårds och Östervärns stationer. Hyllie är en plats som har kommit längre i stadsutvecklingen runt en station och är därför tänkt att fungera som referensområde i analysen. Vid efterforskningen inför detta examensarbete blev det också tydligt att tillgången på modeller, mallar och riktlinjer i förtätningssyfte var knapp. Därför genomförs studien som en förstudie baserat på de förtätningsmodeller som finns att tillgå. Examensarbetet har i syfte att ur ett förstudieperspektiv utreda hur lämpligt det är att i linje med Malmös översiktsplan, förtäta längs med den återöppnade Kontinentalbanan. Utredningen fokuserar på att lämplighetspröva två områden baserat på de modeller, mallar och riktlinjer som finns lättillgängliga inför ett förtätningsprojekt. Sammanfattat är syftet att beskriva förutsättningarna för förtätning för de två områdena och att besvara om översiktsplanens innehåll är en god grund för förtätning. För att kunna utreda det ställda syftet inleds studien med teori. Denna behandlar begreppet förtätning, dess ursprung, hur förtätning används genom modeller och vilka modeller som är tillgängliga för den här studien. Detta kopplades, i analysen, ihop med teori som beskriver Malmö, Kontinentalbanan och de två områdena som skulle undersökas. För att möjliggöra en komparativ analys gjordes också platsbesök och en utvärdering på de två utpekade områdena där resultat för några av de presenterade modellerna togs fram. Med grund i detta utfördes sedan den komparativa analysen, de två områdena emellan samt delvis med kopplingar till det stationsnära området Hyllies situation. Därefter kunde förtätningsförutsättningarna avgöras för de områdena runt Östervärns och Rosengårds stationer. I enlighet med det som har presenterats i teori, utvärderingen och analysen kunde följande konstateras i slutsatsen. Några av kvarteren i norra periferin, av det undersökta området runt Östervärns station, bör inte ingå i det eftersträvade stationsnära läget. Detta då den lokala tillgängligheten till Östervärns station inte var tillräcklig från dessa platser. Vidare gällande området runt Östervärns station så finns ett stort förtätningsbehov. Mötesplatser och fler funktioner av varierat slag finns varken befintligt eller planeras för i tillräcklig mån. Inte heller förtätningsaspekten ”Grönområden” lyckas uppfylla vad modellerna eftersträvar för området runt Östervärns station. Gällande grönområden går samma slutsats att dra för området runt Rosengårds station, detta med avseende på en utrymmeskonflikt vad gäller exploatering av eller bibehållande av befintliga grönytor. För blandstad, däremot, så finns det en god grund att bygga vidare på runt Rosengårds station. Detta mycket på grund av vad planerna för området förespråkar. Trots att även kollektivtrafiktillgängligheten inte uppfyller förtätningsmodellernas rekommendationer så får området runt Rosengård anses ha något bättre förutsättningar än området runt Östervärns station. Vad gäller Malmös översiktsplan så anses den på många plan främja en god grund för förtätning. Det är enbart för två planeringsideal gällande centrum som planen anses vara för avhållsam. Dels vad gäller planering av centrala grönområden och dels hur förtätningen generellt ska ske i centrum. Slutligen så medförde studien att några konstaterande av de utnyttjade modellerna, mallarna och riktlinjerna kunde göras. Det viktigaste att föra vidare för framtida studier är att det vid kombination av flera modeller är viktigt att göra ett avvägande kring vilka aspekter, man som användare, anser ska prioriteras. Detta på grund av att modellerna stundtals visade sig peka ut samma aspekter för skilda förtätningssyften.