Elevers och lärares tal om läsförmåga i alla ämnen – En jämförande intervjustudie

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka om yngre elevers olika läsförmågor påverkar deras kunskapsinhämtning och prestationer i flera olika skolämnen. Studien utformades genom intervjuer med både elever och lärare för att belysa detta ur två olika perspektiv. Skolverket (2016) beskriver läsförmåga som en individuell rättighet för att kunna vara en del av det demokratiska samhälle vi lever i. Behovet av god läsförmåga beskrivs i flera ämnen i läroplanen men diskuteras explicit mer sällan kopplade till andra ämnen än svenska. Mot bakgrund av att läsförmåga är ett viktigt redskap för människans kunskapsinhämtning innehåller denna studie två frågeställningar: Kan yngre elever koppla egen läsning och läsförmåga som ett verktyg att främja utveckling i alla skolämnen? och Hur beskriver lärare elevers läsförmåga i relation till elevers prestationer i övriga skolämnen?Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tolv elever och två lärare. Intervjuerna genomfördes på en skola i årskurs 1 och årskurs 3. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån tematisk analys och resultatet från elevintervjuerna och lärarintervjuerna presenterades i separata delar. Resultatet i den genomförda studien tyder på att elever med god läsförmåga tenderar att prestera väl i olika skolämnen. Det indikerar även att läsförmåga i olika ämnen blir ett allt viktigare redskap för varje årskurs. Det framkommer även att svårigheter i läsförmåga kan utgöra ett hinder i undervisningen, och då inte minst i andra ämnen än svenska, och att läsmotivation är en viktig faktor i elevers läsutveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)