Hur kommunicerar några elever i grupp vid matematisk problemlösning?

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna.Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild– och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen. Materialet är transkriberat, analyserat och bearbetat efter syftets perspektiv. Det är tre grupper med fem elever i varje grupp, från tre olika skolor, som ingår i undersökningen.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation i språkliga register, vilka strategier som används och hur grupprocessen påverkar progressionen för att lösa uppgiften. En jämförelse sker mellan den tysta och den verbala kommunikationen för att upptäcka orsaker till likheter eller olikheter.Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra elevernas kunskapsbildning i grupp vid problemlösning i matematik, vilka affekter det skapar samt betydelse av gruppens sammansättning. En diskussion om pedagogens betydelse av att förse eleverna med de verktyg och den hjälp en förförståelse kräver för att kunna arbeta i grupp. Det centrala är att förstå problemlösningens funktion. De tre medverkande grupperna visar på brister inom val av strategier och metoder i undersökningen. Det framgår att det krävs en medvetenhet hos eleverna med att arbeta i grupp och vad det innebär som metod. Den kunskapsmässiga nivåindelningen är en viktig förutsättning för ett grupparbete. Studien visar även att den sociala kompetensen är en viktig komponent, som borde ingå som ett av kriterierna vid en gruppsammansättning.