Ståndortsfaktorer och vegetation : En problematiserande litteraturstudie

Sammanfattning: Ståndort är ett område där ett bestånd av en viss växt finns, ofta avses träd inom skogsproduktion. Förutsättningarna för detta, ståndortsfaktorer, återfinns i markens egenskaper (edafiska faktorer) och klimatet. Dessa påverkar därigenom växtens produktion, något som särskilt är av intresse inom skogsbruket och de skogliga vetenskaperna. Till detta kommer att växter samspelar med andra växter och organismer såsom svampar, bakterier och djur, och även den antropogena påverkan med faktorer såsom husdjursbete, atmosfäriskt nedfall och skogsproduktion har en stark inverkan på vegetationen. Utifrån att studera några av de mer kända teorierna om växtsamhällen och -strategier samt olika vinklar av ståndortsfaktorer var hypotesen att det går att få fram en problematiserande bild och hitta störfaktorer (confoundingvariabler), som kan ge felaktiga tolkningar av resultat. Ett antal kända verk inom vegetationsklassificering gicks igenom, kompletterat med stödjande litteratur. En artikelsökning genomfördes också, med kombinationer av specifika sökord med anknytning till ståndort. För att begränsa urvalet och ge en mer regional prägel på arbetet ställdes sökfiltren i artikelsökningen in på att enbart visa resultat från Skandinavien och Finland. Artiklarna delades in efter teman och behandlades efter dessa. Även om få huvudsakliga faktorer styr vegetationen finns flera variabler som lokalt har en stor betydelse, såsom snö, genetiska egenskaper och symbios med andra organismer. Dessa variabler kan vara svåra att mäta och det finns mycket på detaljnivå som är dåligt undersökt. Markanvändningar påverkar de edafiska faktorerna långt efter att brukandet ändrats eller upphört, men detta har olika stor lokal påverkan. Kvävets och kolets halter och cykler är återkommande osäkerhetsfaktorer i artiklarna, där det atmosfäriska kvävenedfallet spelar en viktig men ojämn roll, och jämförbara mätningar försvåras av skillnader i väder och klimat. Till detta kommer påverkan av markorganismer, vilka har en mycket viktig del i växternas näringsupptag, men är svår att mäta. Även om alla aspekter av en växtplats inte kan tas med bör fler felkällor tas i beaktande och modeller ha möjlighet att kalibreras mot olika teorier om växtsamhällen och -strategier. Flera faktorer som traditionellt inte räknas som ståndortsfaktorer, såsom snödjup, symbios med markorganismer och markanvändning, kan vara betydelsefulla att ta med i exempelvis modellering.