Erosionsproblematik vid dagvattenhantering : vegetationens betydelse

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Landscape Management, Design, and Construction (until 121231)

Sammanfattning: Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering. Ingenjörsbiologi är en byggmetod som grundar sig i växtmaterialets biologiska och tekniska funktioner för att motverka erosion. Arbetet avslutas med en fallstudie av Rinnebäcksravinen i Värpinge by, Lund, där den teoretiska be-skrivningen av erosionsprocesserna och de lösgörande naturfaktorerna appliceras i en faktisk miljö. Rinnebäcksravinen fungerar som recipient och utjämningsmagasin för dagvatten från stora delar av västra Lund. Kraftiga regn resulterar i snabb avrinning från kringliggande ytor och genererar korta men intensiva flödestoppar, vilket leder till kraftig erosion av ravinens väggar. Genomförda studier och det sammanfattande rapportskrivandet kan konstatera att trots ingenjörs-biologins många positiva egenskaper som metod för släntstabilisering är konstruktionen inte rätt vid alla förhållanden. Erosionsproblematiken i Rinnebäcksravinen grundar sig i de höga flödestopparna och det är där som insatserna för att bevara den speciella landskapsbilden bör ligga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)