Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende : En intervjustudie

Sammanfattning: Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om. Deras strävan är att vara följsamma i processen och tillgodose de äldre personernas önskemål för att skapa dem största möjliga välbefinnande under deras sista tid i livet. Otillräcklig bemanning utgör i viss mån hinder för denna strävan, men kringgås med hjälp av samarbete med närstående. Sammanfattningsvis finns en underliggande, delvis explicit vilja att ge en personcentrerad omvårdnad, vars innehåll till delar är i överensstämmelse med en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Resultaten av denna studie är viktiga för sjuksköterskor, vilka är ytterst ansvariga för den omvårdnad som utförs av undersköterskor. Samtidigt synliggör resultaten att undersköterskor är viktiga i omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Fortsättningsvis skulle det vara av intresse att studera äldre personers erfarenheter av omvårdnad under livets sista tid på särskilt boende.