Integrerat växtskydd (IPM) : metoder för ogräsreglering

Detta är en M1-uppsats från SLU/Dept. of Crop Production Ecology

Sammanfattning: År 2009 kom EU-direktivet ”Hållbar användning av bekämpningsmedel” som bland annat innehåller begreppet integrerat växtskydd (IPM). Direktivet säger bland annat att år 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU använda sig av integrerat växtskydd. Integrerat växtskydd betyder att man tar hjälp av flera kontrollåtgärder tillsammans med kemisk bekämpning när man reglerar ogräs och växtskadegörare i jordbruket. Målsättningen är att när förebyggande och mekaniska åtgärder används för att kontrollera ogräs och växtskadegörare kan man minska mängden kemisk bekämpning. Syftet med denna litteraturstudie är att göra en sammanställning över vilka kontrollåtgärder som finns tillgängliga för framförallt ogräs vid tillämpning av integrerat växtskydd. Den största andelen växtskyddsmedel som säljs på marknaden idag är ogräsmedel (herbicider). Användningen av bekämpningsmedel varierar mycket mellan olika landsdelar och grödor. Störst är förbrukningen i områden där spannmålsgårdar utan djur dominerar medan mycket lite kemiska bekämpningsmedel används i valldominerade områden. Ökad användning av kemiska bekämpningsmedel leder bland annat till ökad risk för resistensbildning hos både ogräsarter och växtskadegörare. Genom att introducera fler kontrollåtgärder kan man förhoppningsvis minska utvecklingen av resistensbildningen. Direkta kontrollåtgärder som idag används för att bekämpa ogräs är kemisk bekämpning och mekaniska åtgärder. Beroende på gröda och hur beståndet ser ut, vad gäller konkurrenskraft, så ska man anpassa den eventuella kemiska bekämpningen. Mekaniska åtgärder som används är främst plöjning, stubbearbetning, harvning, ogräsharvning, radhackning och avslagning. Genom dessa åtgärder störs ogräsens utveckling och tillväxt vilket ger den odlade grödan ett försprång så att den kan konkurrera bra med ogräsen. Indirekta kontrollåtgärder som är tillgängliga är framförallt utformning av växtföljd där man med hjälp av grödval och sortval kan påverka utvecklingen av ogräsfloran i en väl genomtänkt växtföljd. Fleråriga grödor ger en sanerande effekt mot ettåriga ogräs som är vanligt förekommande i spannmålsdominerade växtföljder. Genom att växla mellan vårsådda och höstsådda grödor kan man missgynna utvecklingen av vissa ogräs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)