Fysisk prestation och matchkrav inom elitfotboll - Samband mellan smålagsspel och de mest intensiva perioder inom fotboll

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Sammanfattning: De fysiska kraven hos elitfotbollsspelare är stora och såväl aerob som anaerob förmåga är viktiga för prestationen. Individuella skillnader i fysisk kapacitet spelare emellan är välkänt men individuell träningsplanering med lämplig belastning för att optimera spelares enskilda behov är inte lika väl studerat. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan spelares matchkrav i fotboll i form av högintensiva perioder (peakperioder) och träningsrespons på smålagsspel. Vi har studerat individuella spelares högintensiva perioder i match, olika typer av smålagsspel (4v4, 6v6 och 8v8) och andra fysiska tester. Studien har en kvantitativ experimentell design där GPS-data i fotboll är analyserad. 17 elitfotbollsspelare (Ålder 23.7 ± 4.8 år, vikt 76.4 ± 4.8 kg, längd 181.1 ± 5.2 cm) från allsvenskan och superettan i svensk herrfotboll deltog i studien. Resultaten visar att olika typer av smålagsspel belastar spelarna på olika sätt, där vissa fysiska variabler har ett medel (>0.30) till stark korrelation (>0.70), medan andra variabler visar en svag (>0.10) till ingen korrelation (<0.10). Sambandet mellan fysiska tester och matchkrav i form av peakperioder visar att endast Repeated Sprint Ability (RSA) kan ha en relevant användning för att förutse prestation i peakperioder. Information om vilken typ av smålagsspel som har vilken effekt och hur de belastar spelaren samt matchkrav på individ- och gruppnivå kan underlätta för tränaren vid utformning av träningsplanering. Slutligen krävs mer forskning inom området för att säkerhetsställa att tillämpningen av smålagsspel samt de fysiska testerna, gentemot matchkraven i form av peakperioder, blir så matchlik och optimal som möjligt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)