Från självständig kosthållning till matlåda : Hur upplever äldre förändringen av måltidssituationen?

Sammanfattning: Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende. Syfte Syftet är att utforska hur äldre i ordinärt boende upplever att ha gått från en självständig kosthållning, till att vara beroende av hemtjänstens leverans av matlådor.Metod Fyra intervjuer genomfördes. Urvalskriterier var krav på att ha eller ha haft matlåda. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat Informanterna hade olika åsikter om matens smak, men värdesatte i övrigt ungefär samma saker. De prioriterade inte måltidsmiljö eller matens miljöaspekter, utan sa sig prioritera god mat, men ville inte klaga i första taget eller vara någon till last. Männen uttryckte missnöje, medan kvinnorna var mindre kräsna. Ingen informant åt hela matlådor, då de ansågs för stora. Informanterna trivdes bra i ordinärt boende då känsla av oberoende var mycket viktigt för dem. Därför ville de i hög utsträckning klara sig själva men gladdes åt möjligheten till matlådedistribution och annan hjälp från hemtjänst. Slutsats Äldre tycks i huvudsak värdesätta oberoende och självbestämmande, så länge det inte innebär besvär för någon annan. Detta var därför den största skillnaden med den nya matupplevelsen i jämförelse med den gamla, gällande livskvalitet. Hur äldre beskriver matupplevelser beror på tidigare erfarenheter, men åsikter om mat tenderar även att färgas av en önskan av att inte vilja klaga eller vara negativ, vilket försvårar arbetet med att få fram representativ forskning på äldre.