Bevisvärdering vid våldtäkt - en analys av balkongmetodens tillämpning i våldtäktsmål

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Författare: Ayub Akbari; [2020]

Nyckelord: Straffrätt; processrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I rättegångsbalken finns den fria bevisprövningen stadgad. Princip innebär att all bevisning som parterna kan få fram är som utgångspunkt tillåtlig och värdet av den bevisningen får prövas fritt. Att bevisprövningen ska vara fri innebär att domstolen inte är bunden av några legala regler eller normer. Högsta domstolen har emellertid utvecklat en bevisprövningsmetod som vuxit fram och tillämpas alltjämt i våldtäktsmål. I NJA 2015 s. 702 (balkongmålet) redogör HD för sin metod, till vilken de anför ska tillämpas med försiktighet och urskillning. Även om metoden har vuxit fram som en allmän modell för bevisprövningen så är den inte utan brister. Trots dessa brister hindrar det inte underinstanserna från att frekvent tillämpa metoden. I våldtäktsmål är bevisningen ofta sådan som lägger stort fokus på parternas berättelser. Den praxis som utvecklats i våldtäktsmål på senare tid behandlade i stort sett en utsageanalys som syftade till att visa på styrkor och svagheter hos en utsaga. Med hjälp av vissa kriterier bedöms om det talar för att den är sann eller inte. Våldtäkter har genom den senare ändringen i lagen skiftat fokus från att föra bevisning kring det som tidigare var tillvägagångssätt vid våldtäkter, våld och hot, till att kreta kring frivilligheten. Eftersom rekvisitet ändrats och därmed rättsfaktan, skulle en naturlig konsekvens således vara att bevisfaktan ändras. Huruvida det är den konsekvens som skett i praktiken kommer att diskuteras i uppsatsen. Uppsatsen syftar till att belysa balkongmetodens tillämpning i våldtäktsmål - dess styrkor och svagheter. Vidare lyftes en rad rättsfall upp för att tydliggöra hur metoden tillämpas i praktiken. Det finns sedan tidigare två metoder, men som dock inte fått samma betydelse som balkongmetoden. Hypotesmetoden som Christian Diesen var en förespråkare för är även en tredje metod som fortfarande är aktuell då den har sin utgångspunkt i beviskravet i brottmål - ställt utom rimligt tvivel. En viktig distinktion görs då balkongmetoden snarare är ett flödesschema och inte metod i samma bemärkelse som de tidigare ”rena” bevisvärderingsmetoderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)