Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder

Sammanfattning: Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden. Dessutom har en intervju utförts med två lantbrukare som haft problem med angrepp av Fusarium i sin spannmål. Fusarium-förekomsten i Sverige, Norge och Storbritannien liknar varandra, vilket kan förklaras med att liknande klimat förekommer i dessa länder. F. graminearum, F. langsethiae och F. avenaceum är de mest förekommande arterna i Norge. I Sverige är F. poae, F. tricinctum, F. graminearum, F. langsethiae och F. avenaceum vanligast och i Storbritannien F. graminearum, F. culmorum och F. langsethiae. Av vete, havre och korn, är havre den mest utsatta grödan för Fusarium-angrepp, medan vete är den minst utsatta. Deoxynivalenol, som är ett mykotoxin, är ett ökande problem i Norge och Sverige, vilket kan bero på att F. graminearum har blivit vanligare i kallare områden. Förklaringen till detta är att denna art kan ha anpassat sig till kallare klimat eller att odlingsåtgärder har förändrats till patogenens fördel. Hur Fusarium ska bekämpas på det mest effektiva sättet är svårt att säga. Mer forskning inom området behövs för att det ska bli möjligt att effektivt bekämpa patogenen.