Energy follow-up of the technology building in New Karolinska Solna Hospital (NKS)

Sammanfattning: Vikten av energieffektivisering och hållbarhet i samhället har blivit allt mer uppenbar under de senaste åren på grund av ökade CO2-utsläpp, energipriser och den globala uppvärmningen. Europeiska unionen har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20% och öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energianvändningen fram till 2020. Dessa mål ska uppnåspå flera olika sätt där investering i energieffektiva byggnader, transporter och produkter är en av prioriteringarna (European Commission, 2015).Krav på energiuppföljning och miljöcertifiering av byggnader har lett till att fastighetsägarna måste vara mer uppmärksamma på hur energin förbrukas i byggnaden. Enligt den senaste upplagan av Boverkets byggregler BBR 22 (BFS 2015:3), måste alla nyproducerade byggnader under projekteringsfasen bevisa att energiprestandan i byggnaden kommer att uppfylla kraven i BBR.En energiuppföljning baserad på energimätningar av den verkliga energianvändningen i byggnaden måste ske inom 24 månader efter det att byggnaden är färdigställd (Boverket, BFS 2015:3).Detta masterexamensarbete går ut på att göra en energiuppföljning av teknikbyggnad; U3 på Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna. Energiuppföljningen har baserats på att jämföra simuleringsresultaten från projekteringsstadiet med den verkliga energianvändningen av byggnaden under perioden 31 mars 2014 till 31 mars 2015.NKS har höga energi- och miljökrav och sjukhuset kommer att vara en av de första universitetssjukhusen i världen som är certifierade av LEED. Teknikbyggnaden som ligger i den norra delen av sjukhuset är hjärtat av energiproduktionen och energidistribution i sjukhuset. U3 står för sjukhusets el, värme, kyla och reservkraftsförsörjning. Byggnaden slutfördes maj 2014 och sedan dess har byggnaden överlämnas till Coor Service Management fördriftsättning. Examensarbetet har genomförts i samarbete med företaget, Skanska Healthcare (SHC). Målet med projektet var att på ett tidigt stadium ta reda på hur energiförbrukningen i byggnaden skiljer sig med de beräknade värdena i simuleringar och de utlovade värdena i avtalet. Mätdata på värme, kyla och elanvändning av byggnaden från 31 mars 2014 till 31 mars 2015 och simuleringsunderlag har använts som grund i analysen. Det totala värdet på den uppmätta specifika energianvändningen av teknikbyggnaden är 60 kWh per m2 Atemp per år, jämfört med resultaten från projekteringssimuleringar som är 73 kWh per m2 Atemp per år. Begränsningar såsom begränsningarna i indata, i simuleringsverktyget eller begränsningar orsakade av användaren samt osäkerhet i mätningarna som oftast inte är välorganiserade harpåverkat noggrannheten i denna jämförelse.