Effekter av psykofarmaka på planktonsamhällen - Experimentell pilotstudie.

Sammanfattning: Till följd av samhällets konsumtion av psykofarmaka, återfinns rester av preparaten i utgående avloppsvatten som oförändrade eller i form av metaboliter. Avloppsvattnet utgör därför en betyd-ande källa till att vår akvatiska miljö exponeras för psykofarmaka, vars verkningsmekanismer på-verkar akvatiska organismsamhällens struktur och funktion. Det är således betydelsefullt att skapa experimentellt underlag om hur primärproducerande akvatiska system reagerar på exponering för vanligt utskriven psykofarmaka. Denna studie syftar till att undersöka eventuella effekter till följd av exponering för utvald psykofarmaka; fluoxetin och oxazepam, i planktonsamhällen från en sötvattenrecipient. Under sju dagars testperiod exponerades identifierade organismer; Mesocyclops leuckarti, Chlorella vulgaris, Monoraphidium mirabile, Monoraphidium contortum, Monoraphidium griffithii och Glaucoma scintillans, mot fluoxetin; 500 och 50 μg/l samt oxazepam; 1700 och 170 μg/l. C. vulgaris och G. scintillans visade sig vara mer känsliga mot höga halter fluoxetin än andra identifierade arter. C. vulgaris och G. scintillans minskade med 70 respektive 100 %  till följd av 500 ug/l fluoxetin. Exponeringshalten är emellertid högre än uppmätt maxvärde i utgående avloppsvatten, och bedöms därför inte utgöra akut risk för planktonsamhällen i recipienter vars förhållanden är jämförbara med denna undersökning.