Omvänd logistik - vägen mot hållbar utveckling? : Hur ökad återanvändning av byggmaterial i samverkan kan bidra till en mer cirkulär ekonomi på byggarbetsplatser

Sammanfattning: Under de senaste årtiondena har planeten, på grund av människans överanvändning av resurser, genomgått stora klimatförändringar och global uppvärmning. Den prognostiserade ökningen av population i kombination med den urbanisering som pågått de senaste 40 åren där fler söker sig till storstäderna kommer att resultera i ett ökat bostadsbyggande. Detta i sig innebär stora utmaningar då byggsektorn idag står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del av byggsektorns negativa klimatpåverkan kommer från dess ohållbara avfallshantering där en stor mängd av det avfall som slängs är potentiellt återanvändbart material. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att undersöka huruvida omvänd logistik, inriktat mot återbruk, i samverkan mellan byggentreprenörer i begränsade tätbebyggda stadsområden kan reducera avfall av byggmaterial för en mer hållbar utveckling. Det teoretiska ramverk som identifierats i studien, och ligger till grund för resultatet och de slutsatser som dragits, består främst av tre teorier: hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och omvänd logistik. Hållbar utveckling med sina tre underdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet syftar huvudsakligen till det optimala läge där jordens resurser förbrukas på ett så hållbart sätt som möjligt. Cirkulär ekonomi är en process där ett använt material används så länge som möjligt i ett cirkulärt kretslopp med möjligheten att organisera och optimera hållbara materialflöden genom att bevara resurser och minska avfall. Slutligen är omvänd logistik en gren inom logistiken som syftar till hur en produkt av något slag hanteras, efter att den sålts och använts, med en effektiv hantering som antingen skapar nytt värde eller korrekt bortskaffande. Empirin är framtagen utifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer kompletterat med kvantitativa data från en enkät. Resultatet bekräftar det som utgör studiens problem att det slängs brukbart material varpå ett medelvärde på åtta procent av det totala avfallet enligt studien har uppskattats vara brukbart. De materialen med störst potential till återanvändning är virke, skivmaterial av olika slag, isolering, armering och stålreglar. Gällande studiens inriktning att öka återanvändandet i samverkan mellan byggentreprenörer så finns det en generellt positiv inställning till det. Det finns även en insikt i att det genom samverkan kan vara möjligt att lösa problemet med dagens ohållbara avfallshantering under förutsättningen att de utmaningar som identifierats kan lösas. De största utmaningar som identifierats i studien var främst problematik med lagerhållning, kvalitetssäkring av återanvändningsbart material och resursineffektivitet. I studien har det framkommit att för att kunna påbörja återanvändning i samverkan för alla typer av byggmaterial finns det faktorer som måste lösas vilket innebär att det inte är något som kan implementeras idag. Däremot finns det inga egentliga större hinder till att börja återanvända standardiserat byggmaterial till provisorier då kvalitetsäkringsfrågan i form av garanti inte är relevant samt att det finns ett behov av sådant material under hela byggprocessen vilket löser problematiken med lagerhållning. För att påbörja arbetet med detta skulle digitala plattformar som idag redan finns kunna användas som marknadsplats, där det läggs in en begräsning på vilka som får köpa materialet som då skulle vara närliggande projekt. Även en enkel utgångpunkt istället för en digital plattform vore att en tätare kommunikation hålls mellan projekten och att materialfrågan därmed kan hanteras på samverkansmöten som hålls en gång i veckan. Slutligen kan det utifrån detta konstateras att efter en tids implementering av den här typen av omvänd logistik, inriktat mot återanvändning i samverkan, bör mängden avfall kunna reduceras jämfört med idag. Det skapar en mer cirkulär ekonomi i de begränsade tätbebyggda stadsområdena vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling.