En stigande kostnad för samma vara - Svenska grundskolans utgifter 2002 – 2018

Sammanfattning: Utbildning är ett av de dominerande ämnena för varje riksdagsval i Sverige. Debatten fokuserar ofta på elevresultat, lärarbristen och behovet av mer resurser. Samtidigt ökar utgifterna mer än för de flesta varorna och tjänsterna. Denna uppsats undersöker utvecklingen av utgifterna mellan 2002 – 2018 utifrån Baumols teori, känd som kostnadssjukan. Vi analyserar information om 285 kommuner över 10 år med hjälp av regressionsanalys. Vi använder två modeller, en med antal godkända elever som beroende variabel och en med skolans totala utgifter. Vi visar att det finns symptom för kostnadssjukan i den svenska grundskolan och att enhetskostnaden för en elev ökar mer än kostnaden för de flesta varor och tjänster. Vi finner att det finns andra faktorer som påverkar utgifterna utöver lärarlönerna och att effekterna av studenters bakgrund och elevresultat på skolans totala utgifter har förändrats över tidsperioden. School policy is one of the biggest topics of every election in Sweden. The debate is usually focused on the student's results, the lack of teachers and the need for more funding. At the same time, the expenditues are increasing far more than most goods and services. This thesis looks at the evolution of expenditure during 2002- 2018 based on Baumol’s theory, known as the cost disease. Using a panel structure of data, we analyze 285 municipalities over 10 years using regression analysis. We use two separate models, one using the number of students with complete grades as dependent variable and one using total expenditures for the school system in each municipality. We show that there are symptoms of the cost disease and that the unit cost for swedish school is increasing more than for most other goods. We find that there are other factors than teacher wages that increase the expenditures and that the effect of student characteristics on total expenditures have changed over the time period.