Identifiering av potentialer för varuflödesoptimering

Sammanfattning: Trots att det hos Arla pågår kontinuerliga förbättringsarbeten för att uppnå kortare, färre och mer fullastade transporter, tar transporterna ibland omvägar, gör onödiga stopp, går dubbelt eller med lägre fyllnadsgrad än önskvärt. Med en tydlig visuell överblick där logistikflöden synliggörs och relateras till KPI:er skulle sådana problem kunna upptäckas och hanteras. Syftet med arbetet är att utreda hur Arla kan identifiera potentialer för optimering av varuflöden, sett ur ett kostnads- och ledtidsperspektiv. För att besvara den snarlikt formulerade frågeställningen delas arbetet upp i två separata case: Omläggning av Esbjerg-flödet och Synliggörande av Charterflödet. Medan avsikten med det första är att utreda en redan identifierad potential, är tanken bakom det andra att synliggöra nya potentialer. Som ett första steg kartlades därför Arlas varuflöden i fråga om interna leveranser, varefter en modell för visualisering utvecklades. I slutändan är målet att modellen ska fungera som ett beslutsunderlag för att åstadkomma kostnadsbesparingar och/eller ledtidsförkortningar. För att uppnå detta genomfördes en litteraturstudie, studiebesök, intervjuer, analys av historiska data och modellering i Microsoft Power BI. I och med att datainsamling och modellering pågick simultant var processen för att utvärdera potentiella lösningar iterativ, och för att besvara frågeställningen används de beräkningar och visualiseringar som inkluderats i modellen. För Esbjerg-flödet genomfördes dessutom en totalkostnadsanalys, känslighetsanalys och värdeflödesanalys. Vår rekommendation för det första caset, som alltså omfattar en eventuell omläggning av Esbjerg-flödet, är att ta projektet vidare och undersöka den praktiska genomförbarheten. Vår totalkostnadsanalys visar att en omläggning i teorin skulle medföra betydande besparingar då investeringskostnaderna betalats av, vilket skulle ske efter två år. Vidare skulle omläggningen innebära en direkt reduktion av ledtiden med omkring en procent, även om ledtiden potentiellt skulle kunna reduceras ytterligare genom minskade säkerhetslager. För det andra caset, Synliggörande av Charterflödet, rekommenderar vi att utforska möjligheterna att reducera antalet bilar från Esbjerg, att följa upp kostnadsintensiva delsträckor med åtgärder som samlastning, att balansera flöden över veckan och andra delsträckor så att antalet extrabilar kan minimeras, samt att förlägga framtida uppskalning av produktion till siter varifrån transporter avgår tomma