Arbetet med nyanlända elever i årskurs F-3 : - En enkätstudie om lärarnas uppfattningar gällande förberedelser, stöttning, och läranderesurser i arbetet med nyanlända elever.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser gällande skolans förberedelser inför en nyanländ elevs skolstart, stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever samt vilka läranderesurser som lärare anser fungerar bäst för nyanlända elever i årskurs F-3 på skolor runt om i Sverige. Vi valde att undersöka detta då vi båda upplevde att vi inte hade tillräckligt med kunskap om ämnet och ville få en större inblick i hur det fungerade och såg ut i verksamheten. För att undersöka detta använde vi oss av en enkät med både kvalitativa och kvantitativa inslag då den innehöll både öppna och stängda frågor. Vi valde att dela enkäten i diverse Facebook-grupper som specifikt riktade sig till lärare då vi ansåg att det var ett effektivt sätt att nå ut till så många lärare som möjligt, men även för att få en större inblick i hur arbetet med nyanlända ser ut runt om i Sverige enligt lärarna. Vi valde att använda oss av webbenkäter som metod på grund av de rådande omständigheterna (covid-19), då det inte krävde något möte med de svarande. Enkätsvaren sammanställdes i Excel och vi analyserade därtill svaren i relation till tidigare forskning samt till våra teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet, som belyser språket och samspel med andra som en viktig faktor i lärandet, samt ramfaktorteorin, där faktorer (ramar) påverkar hur skolan och undervisningen blir som den blir. Dessa teoretiska utgångspunkter valdes då de har en tydlig koppling till svaren i enkäten. Resultatet visade en varierad syn av vad lärarna tyckte gällande arbetet med nyanlända. Olika förberedelser visade sig förekomma på skolorna där kartläggning av den nyanlända eleven var den förberedelse som användes mest på skolorna. Vidare visade det sig att majoriteten (52% av 100 svarande) av lärarna ansåg att de inte fick tillräckligt med stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever. 35% ansåg dock att de fick tillräckligt med stöttning, medan 13% inte visste hur de skulle ställa sig i frågan. Angående de läranderesurser som lärarna upplevde fungerade bäst konstaterade vi att bildstöd och stödet från exempelvis studiehandledaren på modersmålet ansågs som de bästa läranderesurser för nyanlända enligt lärarna i vår enkät. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att det generellt behövs mer kunskap och resurser kring hur skolor ska arbeta med nyanlända elever då lärarna i vår studie exempelvis beskrev att bristen på sva-lärare var stor. Både ledningen och lärarna på skolorna är i behov av mer utbildning i arbetet med nyanlända då många lärare visade på missnöje i stöttningen från ledningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)