Organiserad brottslighet som straffskärpningsgrund - Leder skärpta straff för brott i kriminella nätverk till minskad brottslighet?

Sammanfattning: Organiserad brottslighet har under de senaste åren varit en viktig kriminalpolitisk fråga och är det än idag. Media rapporterar frekvent om skjutningar kopplade till hämndaktioner i den kriminella miljön, problem i de utsatta områdena, mord som inte går att klara upp samt företag som förskingrat miljonbelopp. Det ska nämnas att den organiserade brottsligheten har bytt skepnad genom tiderna. Mångsidigheten i begreppet gör det svårt att hitta strategier för att bekämpa den organiserade brottsligheten och arbetet mot den organiserade brottsligheten har varierat genom tiderna, dock kvarstår det. Under senare år har ett flertal straffskärpningar vidtagits med hänsyn till den organiserade brottsligheten. År 2020 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredning som i augusti 2021 presenterande ett betänkande i form av en statlig offentlig utredning, SOU 2021:68 Skärpta straff mot brott i kriminella nätverk. Utredningen föreslår ett antal ändringar i strafflagstiftningen, dels förslag om ändringar av straffskalor och införande av nya bestämmelser dels ändringar och införande av kvalifikationsgrunder för vissa bestämmelser. Uppsatsen syftar till att analysera hur lagförslagen i betänkandet förhåller sig till olika grundläggande straffrättsliga principer och ideologier samt vilken åtgärd som kan anses skäligast. För att uppnå syftet med uppsatsen besvaras bla. följande frågeställningar: Är förslagen i utredningen förenliga med straffrättsliga principer och ideologier? Samt om gängbrottsproblematiken är en fråga för juridiken? I den kriminologiska litteratur framstår problematiken med kriminella nätverk och gängbrottslighet som något som gror ur sociala faktorer så som ekonomi, boendesituation, segregation och skola. Samtidigt skapar den påstådda ökningen av skjutningar och sprängningar rädsla i samhället. Uppfattningen är att det genom straffskärpningar ska gå att markera allvaret i samhällssynen på brottslighet som kan hänföras till kriminella nätverk. Betänkandet om skärpta straff för brott i kriminella nätverk står delvis i strid med en övervägande del av de nedan behandlade principer och ideologier. I enlighet med det som framgår av förarbeten och forskning är problematiken med gängbrottslighet i första hand inte ett problem som går att straffa bort genom skärpta straffskalor och nykriminaliseringar. Slutsatsen gällande frågan huruvida gängbrottslighet är en fråga för juridiken diskuteras mot bakgrund av den kritik som framförts och andra åtgärder som i första hand anses kunna behandla nyss nämnda problematik.