Pedagogers uppfattningar om potträningoch att vara blöjfri på förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS)

Sammanfattning: Att bli och förbli blöjfri på förskolan är en process som de flesta barn i Sverige går igenom. Studier av hur pedagoger möter alla dessa barn är nästintill obefintliga. Det behövs ny aktuell forskning för att vända trenden att blöjanvändandet har stigit upp i åldrarna. Syftet med den här fenomenografiska studien är att få en förståelse för hur pedagoger uppfattar fenomenet potträning och dess möjligheter och hinder i förskolan. Studien använder sig av kvalitativ metod och har genomförts med semistrukturerade intervjuer av förskolepedagoger. Fenomenografi har använts som både teori och metod. Det är ett redskap för att beskriva människors uppfattningar om ett fenomen. Resultatet av studien visar att pedagogerna menar att föräldrarna har det största ansvaret för potträningen. I potträningsprocessen beskriver pedagogerna i sin roll att stötta barnen att de uppfattar att i förskolan måste barnen ses utifrån de egna individer som de är och pedagogerna måste anpassa hur de möter och hjälper barnen att bli och förbli blöjfria på förskolan. Det finns olika uppfattningar kring vilka hjälpmedel som är bäst för barnen. I fenomenet potträning så förekommer ofta en uppfattning om dagens blöjor att den är en ”superblöja” som varken läcker eller känns våt och obehaglig för barnen. Vilket kan vara en av anledningarna till att barn blir senare blöjfria nu än förut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)