Fritidshemmets integrering i skolan och förutsättningar för den egna verksamhetens utveckling

Sammanfattning: Införandet av fritidshemmets kapitel (kapitel 4) i Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) har påverkat fritidshemmet på många sätt. Vårt intresse för fritidshemmets utveckling är vad som legat till grund när vi valt ämne för vårt examensarbete. I detta examensarbete har vi undersökt om fritidshemspersonal på tre olika skolor upplever att införandet av fritidshemmets kapitel i läroplanen medfört konsekvenser och i så fall vilka de anser att dessa är. I arbetet har vi även studerat vilka hinder och möjligheter fritidshemspersonalen upplever att arbetet med fritidshemmets syfte och centrala innehåll möter. I undersökningen har vi använt semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod för att intervjua fritidshemspersonal. Transkribering av vårt empiriska material har skett och sedan analyserats. Vi har funnit samband mellan olika informanters svar och kategoriserat det transkriberade materialet under olika teman. De teman som uppstått är samverkan, makt, status och faktorer som påverkar verksamheten. Med utgångspunkt i dessa teman har vi sedan funnit teorier som kunnat användas för att tolka och analysera materialet. Informanternas utsagor om samverkan har med hjälp av Diefenbach och Sillinces resonemang kring begreppet hierarki samt Axelsson och Qvarsebos resonemang kring maktstrukturer tolkats och analyserats. Vi har valt att analysera temat status, maktstruktur och hierarki med ovan begrepp, Mutluer och Yüksels resonemang om status samt Leggett och Persichittes begrepp TEARS. Det tredje temat vi analyserat är ramfaktorer. Informanternas utsagor som berör detta tema har tolkats med hjälp av begrepp som TEARS och Dahllöf och Lundgrens ramfaktorteori. Det som framkommer i vår studie är att fritidshemslärare ser många hinder för deras ambitioner med verksamheten och att verksamheten inte ser ut som de önskar. Hindren beskrivs bland annat vara tids- och lokalbrist. I studien framkommer även att fritidshemslärare känner sig underlägsna klasslärare och att samverkan brister från skolans sida.